Upp till kamp!

Förlåt, jag byter bloggportal igen!!!

2011-12-15T11:28:00.001+01:00

Ursäkta alla ni som lagt till min nya blogg på länklistor osv men jag har bytt till en riktig WP-blogg och inte till en som bara var administrerad av WP (som den i förra inlägget), så min nya blogg hittar ni nu HÄR och ingen annanstans, och nu kommer jag inte byta igen!!
Väl mött :)

Nu flyttar jag, för gott!!

2011-12-12T14:32:00.001+01:00

Jepp, nu lämnar jag Blogger och blir en WP-bloggare istället.
Denna bloggen kommer - som jag sagt tidigare - att ligga kvar, men jag kommer inte göra fler inlägg här nu utan hedanefter så hittar ni mig här inne, där jag och Tindra lever vårt liv i ROSA ;)
VÄLKOMNA dit :D

Börjar flytta mig så smått...

2011-12-10T22:49:00.001+01:00

Som sagt, eftersom man inte kan lösenordsskydda enstaka inlägg här på blogger så kommer jag vart det lider att helt sluta blogga här inne. Har ju letat ny bloggportal länge men jag å mina kassa datakunskaper har ju gjort att jag haft svårt att finna mig tillrätta på andra ställen, antingen så HAR dom helt enkelt varit för dåliga och inte uppfyllt de mest grundläggande kraven som jag har på en bloggportal, eller så har det varit så jäkla krångligt så jag har gett upp med att försöka mig på att blogga där.

Nåväl, nu har jag iaf så smått börjat komma igång på ett nytt ställe (har provat där förut med inte fått till det som jag vill ha det), och nu ska jag ge det ett allvarligt försök!!
Jag känner att jag behöver en nystart med det mesta i mitt liv, och bloggen och bloggandet är en del av det. Jag kommer hänga kvar här ett tag till för det kommer ta tid innan jag kommer få kläm på min nya blogg känner jag, men när jag fått det så kommer jag sluta blogga här helt, även om denna bloggen får ligga kvar.
Så här har ni iaf min nya blogg som heter Jag, min staff och vårt liv i rosa!! vad annars ;)

So welcome to my new crib :D

En tävling som INTE går av för hackor!!

2011-12-10T19:27:00.001+01:00

Ojojoj, Magdalena Divina är i farten igen med en tävling som då inte går av för hackor!!
Här kan ni tävla om en VALFRI produkt ifrån Softskin vars varor är helt ekologiska, skönare än så blir det ju knappast :)
Tävlingen avslutas imorgon 11:e dec klockan 20.00 så SKYNDA er in och tävla ni med!!

Positiva nyheter om Fredrik Steen :)

2011-12-10T17:41:00.000+01:00

Jag MÅSTE ju bara få vidarbefodra den glada nyheten om att den duktiga hundtränaren och schäfer-
uppfödaren Fredrik Steen har gått och blivit med Staffordshire bullterrier!!
STORT GRATTIS till ett utmärkt rasval Fredrik, och oj va spännande det ska bli att få följa den lilla (som f.ö kommer ifrån England)!

Är ju själv uppväxt med bruks/vallhundsraser så det ska bli roligt att få höra hur Fredrik kommer uppleva det att ha en helt annan typ av hund i schäfersällskapet. Att ha en terrier är en helt annan typ av "utmaning" än en brukshund, mej OJ en SÅ mycket roligare utmaning om ni frågar mig!! Och just mixen bull OCH terrier gör utmaningen ÄNNU roligare, för oavsett vilket typ av bull&terrierhund man har så måste man hela tiden tänka om, tänka nytt och använda sin fanatasi och uppfinningsrikedom i sitt hundägarskap......men OJ vad man LÄR sig på det, själv har jag blivit en SÅ mkt bättre hundägare sen jag kom i kontakt med dessa hundar!! Och framförallt, man har ju så KUL och får sig så himla många goa skratt!! Jag skulle vilja påstå att det NÄSTAN är omöjligt att bli arg på en bull&terrierhund för dom avväpnar dig med sin leende mun och sin spjuveraktiga blick, så vare sig du vill det eller ej så brister du ut i skratt :)

Att just Fredrik är "uppgiften" mogen för att ha en staff är det ju ingen som behöver betvivla, men oavsett hur duktig han redan är med hundar så tror jag faktiskt att han kommer få en massa nya och roliga erfarenheter med den här lilla krabaten :)
Så än en gång Fredrik, GRATTIS och stort lycka till med det lilla underverket :D

Scaaaary!!!

2011-12-08T22:46:00.000+01:00

Är ni som jag en fan av skräckfilm så skynda in till Filmparadiset och tävla om John Carpenters film The Ward från 2010, tävlingen stänger kl. 12.00 på lördag 10:e dec :)

Lite kul i vintermörkret :)

2011-12-08T00:53:00.000+01:00

Nu har jag börjat komma igång lite med att delta i tävlingar igen, och det piggar ju alltid upp om man vinner nåt i vintermörkret så därför vill jag tipsa även er om en tävling som pågår fram till sön 11:e dec kl 20.00 inne hos MagdalenaDivina :)

Den fina vinsten är en härlig parfym!

Så kan det oxå gå.....

2011-11-29T23:39:00.003+01:00

Hm, om jag tittar på sökordsstatistiken för min blogg under en månad så har 174 st hittat hit på ordet shizu, medan endast 10 st hittat hit på ordet staffordshire bullterrier haha, jag kanske borde byta rasinriktning på bloggen ;)
Och att det blivit såhär är bara pga av det här pyttelilla blogginlägget, tja så kan det gå ;P

Det kommer mera.....

2011-11-23T20:47:00.000+01:00

Ja mycket kan man anklaga mig för, men knappast för att jag tokuppdaterar min blogg!
Tindra har fått valpar och är nu på Gotland och jag har Tindras mamma Lyra här under tiden. Jag har mkt att blogga om men inte riktigt orken, dessutom så kommer den här bloggen att upphöra. Dels är det för att jag inte känner att bloggen blivit det jag hade tänkt mig från början, dels för att jag vill hitta en annan bloggportal. Egentligen trivs jag här på blogger men en stor nackdel är att man inte kan lösenordsskydda vissa inlägg bara, utan isåfall måste hela bloggen vara lösenordsskyddad.
Än har jag inte hittat var jag vill hålla till istället, men jag ska ta tag i det nån dag framöver för tro mig, jag har MYCKET att blogga om!!!
Så jag återkommer med ny adress vart det lider, och den här bloggen kommer att ligga kvar för läsning även framöver :)

Så mkt har hänt.....!!

2011-09-16T23:39:00.011+02:00

Usch, det blir ju ingen ordning alls med den här bloggen känner jag......vilket väl kanske inte är så konstigt på nåt sätt, bloggen är änna som mitt liv; rörigt å ingen ordning eller struktur på nåt *suck*, jaja.....

Här har hänt så himla mkt sen sist, samtidigt som det inte har hänt nåt alls!

Till att börja med så hade jag precis börjat ana en viss positiv verkan av järnet när jag gick och blev sjuk. Jag hade precis börjat komma igång så smått med att röja upp i lägenheten och komma igång med ordentlig aktivering med Tindra när jag kände mig lite småruggig efter en lång promenad en kväll, sen gick det snabbt utför kan jag säga :(
Nu, en månad och två penicillinkurer senare, känner jag mig ÄNTLIGEN på väg att bli bättre, men jag är TRÖTT och magen har pajjat ihop totalt på mig av alla mediciner, för att inte TALA om hur feta jag och Tindra har blivit av en månads sängliggande :(

Strax innan jag blev sjuk så kom det en annan överraskning, Tindra började löpa, HUR otajmat som helst!!
Dels skulle vi på vår andra officiella utställning, dels skulle hon göra sitt MH (nåja, nu skulle det ju visa sig att det ju inte spelade nån roll eftersom jag blev sjuk och inte hade kunnat göra nåt av det iaf).
En löptik kan man ställa ut, dvs man får lov att göra det, men det känns ju inte sådär jättekul att ställa en löptik. Så där vart ju pengar i sjön (drygt 300kr) eftersom man inte får tillbaka anmälningsavgiften, kul när man redan har det så dåligt ställt.
MH får man inte lov att göra med en löptik, och det vill man inte heller i.o.m att dom kan vara lite ostabila då. Tindra hade sju månader mellan sitt första och andra löp, tikar brukar oftast löpa ca var sjätte månad, så att hon började sitt tredje löp bara fem månader efter sitt andra kom som sagt som en överraskning!

Inte bara blev det dumt med att vi inte kunde göra MH, planen var ju sen tidigare att hon skulle paras vid sitt tredje löp och nu kom det väldigt hastigt på. Jag är ju fodervärd åt Tindra (har ÄNNU inte skrivit om vad det innebär att vara fodervärd *suck igen*.....men det kommer) och uppfödaren bor på Gotland, så detta kom lite otajmat för oss båda men en hund löper ju när den löper liksom.....
Nåväl, det beslutades att den planerade parningen skulle göras men att uppfödaren inte kom till Göteborg. Hanen Tindra skulle paras med bor som tur är i Göteborg. Vanligtvis så är det tikägaren som åker till hanhundsägaren när parningen ska ske, men jag hade alltså tur att hanhundens ägare bor i samma stad och kunde komma till mig (jag har inte bil) för jag var ju sjuk som en gnu (eller nåt annat valfritt djur) och hade aldrig i livet orkat ta mig över halva stan! Jag fick verkligen uppbringa ALL kraft jag hade kvar i denna kropp de dagar vi skulle para.
Det här med parning sköter sig inte självt så att säga (tja om det inte är tjuvparning då, för då verkar jyckarna minsann klara av det hur bra som helst själva.....), och Tindra är ju ung och det var hennes första parning så det var lite ansträngande.

Hur som haver, skorna skaver.....
Kom till min besvikelse inte iväg och fick se när Tindras kullbror gjorde sitt MH heller eftersom jag var sjuk som sagt :(
MEN, nu är parningen gjord och jag tror nog det finns puppisar i Tindras maggis (det är 14 dagar sen hon parades nu).
Ibland - eller kanske alltsom oftast - så bara sker livet oavsett planering.......ingen utställning, inget MH och aningens meck med parning för att man tajma in det och vart sjuk, en resa till Stockholm som inte blir av pga tidigare nämnda saker samt att ekonomin blir lite knivig då saker sker tidigare än beräknat, MEN nu börjar jag så smått repa mig och nu är det hög tid att få både mig och Tindra i form!! Hade ju trott att Tindra skulle hinna bli i toppform innan parningen men så blev jag ju sjuk å liggande och hon började löpa 1-2 månader tidigare än vad jag räknat med......ok hon är inte i dålig form, men jag hade önskat att hon var i lite bättre kondition och muskelmassa, men det är aldrig för sent att komma i form så full fart framåt bara ;)

Så, det var en kort sammanfattning av den senaste tiden det.

Ta en leverpastejmacka å va som folk!!!

2011-07-28T17:28:00.006+02:00

Har i flera år nu gått omkring och varit onormalt trött. Ni som läst lite i denna bloggen, men framförallt i min förra, vet hur jag aldrig får ordning på nåt i mitt liv och hem pga att min ork hela tiden tryter. Jodå, jag har sökt för detta men nääärååå det är inget fel på mig, lite låga järnvärden bara men ät en extra leverpastejmacka så blir det nog bra.

Att jämt vara trött, att aldrig känna sig utsövd utan mer eller mindra mosig i skallen jämt, att ha högt blodtryck till och från, att till och från bli så andfådd av att gå tre trappor upp att jag måste vika mig dubbel och vila när jag kommit upp innan jag orkar få i nyckeln i låset, allt detta och mer därtill har tärt på mig både fysiskt och psykiskt!
Jag har funderat på om det är biverkningar på de mediciner jag äter, eller är det min allmänna livssituation (dvs att jag inte jobbar) det beror på, eller sitter det bara i hövvet på mig eller VAD??!!!

Det är inget kul att jämt höra sig själv säga att man är trött, inte orkar och känna sig som ett "allmänt skämt" av sin omgivning, att inte bli tagen riktigt på allvar. Tillslut tar man ju egentligen inte sin egen trötthet på allvar själv heller fastän att man VET att såhär har det inte alltid varit och att det ÄR nåt som är fel i KROPPEN på mig!

För ett tag sen bytte jag vårdcentral och därmed läkare, eller eg var det över ett halvår sen men jag har inte masat mig iväg förrän i förra veckan. Tyckte inte då att det verka som han tog mig riktigt på allvar, visst han skicka mig till labb för prover men HUR många gånger har jag inte gjort detta förut??!!
Återbesök idag, jag ville inte alls gå för att jag var säker på att det som vanligt inte skulle resultera i någonting, men OJ så fel jag hade!!!

Nej, min trötthet har inte suttit i hövvet på mig!! Jag har SVÅR järnbrist, jag har nästan inget järn alls i blodet! Eftersom jag som sagt vetat om att jag har låga järnvärden (för DET har ju den förra vänliga vårdcentralen talat om för mig i omgångar som sagt, men med en leverpastejmacka kommer man ju långt enligt dom) så har jag själv försökt med receptfritt järn och Blutsaft bl.a men utan att bli ett dugg piggare. Tro fan det, jag behöver så mkt järn att jag inte ens kan ta så mkt som jag egentligen skulle behöva för läkaren sa att han vet att jag/min kropp inte kommer fixa det (man kan bli väldigt illamående av järn bl.a), men nu ska jag iaf ta så mkt jag kan av receptbelagt järn (1 tabl. 2 ggr/dag men eg. skulle jag behöva 3 tabl.). Den här läkaren kan inte fatta varför jag inte har fått behandling förut.

Nu ska jag äta detta i en månad och sen tillbaka för ny provtagning. Om det visar sig att jag då inte har fått upp mitt järnvärde till normala nivåer så måste man sätta igång en utredning för att hitta vad som kan vara den bakomliggande orsaken till att min kropp inte tar upp järnet som den ska.

Det är jättemånga känslor som far i kroppen just nu. Jag sitter faktiskt här med tårar i ögonen för att det känns som om flera år av mitt liv gått till spillo då jag inte har haft ork att göra allt jag vill, att jag inte klarat av att göra lika mkt på dagarna som förr. Mitt hem ser ut som FAN därför att min ork till att städa, laga mat, gå ut med hunden etc varje dag inte finns. Jag ORKAR inte göra allt på en och samma dag, och det jag prioriterar bort är städningen i första hand. Därtill har jag ju ont i kroppen så av den orsaken så orkar jag inte stå hur länge som helst tex.

Jag är ARG på min gamla läkare och vårdcentral som i flera år har vetat om mitt låga järnvärde och mitt höga blodtryck men bara sagt att "det är inte så farligt", samtidigt som jag är så otroligt glad över att ÄNTLIGEN få veta vad min trötthet beror på och kunna få påbörja en behandling! Dom har vetat om alla mina fysiska besvär (som enligt denna läkaren troligtvis orsakas av att min kropp inte har och inte har haft några som helst järnreserver) och ändå inte tagit mig på allvar för "du är så ung".
Jag ser inte fram emot det illamående jag troligtvis kommer få nu när jag påbörjar järnbehandlingen, men jag ser fram emot att jag förhoppningsvis ska svara bra på järnet och bli kvitt denna onormala trötthet, och om inte så vet jag att jag kommer utredas vidare.

Skulle DETTA vara så JÄVLA svårt för fucking läkare Ulla Kroneld (här kan ni läsa vad andra patienter sagt om denna läkare) att kunna hjälpa mig med???!!! Nej det ska visst till en MANLIG invandrarläkare för att bli tagen på allvar i det här landet! Nu kanske det ÄNTLIGEN kan börja bli lite ordning på mitt liv och min tillvaro igen!!

Så SJUKT jäkla bra!!!!

2011-04-11T16:17:00.001+02:00

Det eminenta svenska bandet Hoffmaestro & Chraa

Tindra, terapihund?!

2011-04-11T15:40:00.000+02:00

Först ska jag beklaga mig lite.....jag menar Gullan vore ju inte Gullan om hon inte gnällde åtminstone LITE varje dag ;)
Min kamera är ju ett skämt, den har liksom gjort sitt (lägg därtill att jag är en usel fotograf så fattar ni varför det blir så få kort tagna). Den är seg som sirap, så att fota hundar tex är ju helt värdelöst.....när min kamera väl knäpper av kortet så är hunden redan ur bild :(
NÅN gång i en mkt avlägsen framtid (med tanke på min ekonomi) så ska jag köpa en ny kamera, och jag längtar tills den dagen!!

Så jag är dålig på att ta med mig kameran ut numera, TYVÄRR för alltid när jag INTE har tagit med den så händer det ju naturligtvis saker som jag hade velat fota......visst, jag har kamera i mobilen men jag vet inte, sällan jag fotar med den. Häromdan så var det ju Tindras pusskalas med ett får som inte blev dokumenterat, och igår var det en spontan hundträff som hade varit kul att ha tagit kort på.

Det var ju ett härligt väder igår och mkt folk i Slottsskogen såklart, så jag räknade bara med en koppelpromis och inget bus för Tindras del, men så träffa vi en kille med en amstaff/pitbullmix som vi inte träffat på säkert över ett halvår. Hans tik och Tindra är jämngamla och fastän det var så länge sen dom träffades så kände töserna igen varandra direkt och busa glatt loss! Kul att se hur dom mognat båda två, dom leker på ett helt annat sätt nu, mkt mer kontroll över sina kroppar haha :)
Där leker dom alltså för fullt och då kommer det en kvinna med en Tibetansk spanielhane som glatt ger sig in i leken, och alla tre lekte ett bra tag och hade hur kul som helst :)
Skulle vara så roligt att ha såna kort för att slå hål på alla föreställningar om farliga kamphundar. Nu har ju som sagt båda tjejerna mkt bättre kroppskontroll så dom kan leka för fullt även med en mkt mindre hund utan att det blir för hårt, så himla kul!!
Så kass kamera eller inte, får nog försöka ta med mig den ut mer iaf......NÅT fastnar väl alltid på bild!

En sak som är kul med Tindra är att hon charmar ALLA (tja förutom en viss setterkärring då, men henne räknar jag inte ens med för den hon har ju inte alla hästarna hemma). Efter sitt andra löp nu så verkar Tindra ha mognat väldigt, blivit mer vuxen och lugnare. Hon är fortfarande glad, sprallig och busig precis som en staff ska va, men hon blir bättre och bättre på att lägga band på sig när det behövs, sen får vi väl se om det håller i sig eller om det bara är nu precis efter löpet hon är sån haha.
Nåväl, jag har aldrig råkat ut för att tex andra hundägare drar åt sig sina hundar när vi kommer eller verkar rädda för Tindra, och det många säger är att hon är så söt och ser så SNÄLL ut......och det ÄR hon ju; både söt och snäll.....precis som matte ;)
Nu när hon börjat lugna ner sig lite så är det även folk som är jättehundrädda som känner att "jo men jag vågar nog klappa henne iaf" :D

Faktum är att Staffordshire Bullterriern är en utmärkt terapihund och i Sverige finns det ett antal staffar som är utbildade terapihundar.
I lördags kan man säga att Tindra fick agera lite terapihund åt en annan hund.
Dom har träffats en gång förut så nu när dom träffades så visste redan Buffy att Tindra är en snäll hund. Förra gången dom sågs så vågade jag dock inte ha Tindra lös inne om Buffy var nere på golvet, för hur det än är så är Tindra en kompakt tjej på nästan 17 kg och Buffy en liten nätt dam på säkert inte mkt mer än knappt över kilot (jag vet inte exakt vad hon väger dock, men inte kan det vara mkt över ett kilo, det tror jag inte).

Den här gången så var dock Tindra lös tillsammans med Buffy inne och jag var mäkta förvånad över hur försiktig hon var! Tindra har alltid varit bra på att anpassa leken efter storlek på hund, men även om hon är försiktig med staffemått mätt så kan det bli för häftigt för en mkt liten hund som kan bli skadad i leken av misstag, så jag är alltid försiktig med mindre hundar. Men här märker jag som sagt att Tindra börjar mogna och få mer och mer kroppskontroll, dessutom är Buffy bara 5½ månad gammal så hon är ju fortfarande en liten valp och även detta är nåt som Tindra känner av. Ute vill jag dock inte ha Tindra lös med en SÅ liten hund.

Hur som, lilla Buffy blev för ett tag sedan väldigt skrämd av en stor svart hund (den var inte arg eller så utan ville bara leka), så det är så härligt att MIN lilla Tindra kan hjälpa att stärka upp Buffys självförtroende igen :)
Tindra gick t.o.m med undan när Buffy skällde på henne inne hihihi.
Så här kommer några kort på dom små söta damerna ute, och som ni kan se så är Buffy minst sagt frimodig i Tindras sällskap och inte det minsta rädd eller orolig, SÅNT gillar vi :)

Buffy är förresten en mix av Chihuahua och Powder puff.

Pusskalas!!

Ingen rädder för "kamphunden" här..........och varför skulle man??!!

Äh, skit i dom där tråkiga människorna på bänken och kom och lek med MIG istället....meeeen, kom igen då!!!

Att fota hundrumpor DET är iaf nåt jag är allt för bra på :/

Nytt fint rosa halsband :)

Alla korten blir större ifall man klickar på dom :)

Såhär började min morgon.....

2011-04-09T00:23:00.001+02:00

Först hade jag problem med att komma ur sängen i morse

Jag var stel i nacken

Jag tvättade håret men fick ingen ordning på det

Det kändes som om jag hade baksmälla, fastän jag inte drack en enda droppe igår kväll

Min nya diet verkar inte fungera

Jag sträckte mig när jag försökte träna

Min nya hatt såg mycket bättre ut i affären

Jag tappar bort saker ....

Min boss gick hårt åt mig på jobbet

Det ösregnade på mig på lunchen...

... och min lunch ville inte stanna nere

Det känns som om jag sitter fast

Objudna gäster dök upp vid middagstid

Dessutom känns det som om jag håller på att få flunsan...

... för att inte tala om när jag är ensam på natten, då tycker jag att jag hör ljud nere i källaren

Det kanske blir bättre i morgon!!

Dagens tanke:
Hantera alla stressiga situationer som en hund.

Om du inte kan äta det eller leka med det,
bara pinka på det och gå din väg.

Barn + Tindra = KÄRLEK

2011-04-08T23:10:00.002+02:00

Har ju skrivit om barn och Tindra tidigare. Jag bor i samma hus som ett dagis och bara en bit bort ligger ytterligare ett till dagis, och Tindra har varit populär hos barnen sen dag ett :)
I dagiset i mitt hus går en flicka som kan vara i femårs åldern och som är VÄLDIGT glad i Tindra, ibland träffas vi ju även på barnens fritid eftersom många bor nära där jag bor.
Iaf, idag när jag och Tindra skulle ut på eftermiddan så stod den här flickan här med två andra och lite yngre dagisbarn....hon ropa i vanlig ordning:
- HEEEEJ Tindra!!!
Så klappar hon Tindra och sen vänder hon sig mot dom två yngre barnen och säger:
- Det här är Tindra! Hon är en Staffordshire Bullterrier och hon ÄÄÄÄLSKAR barn!
Hahaha, hur gulligt är inte det :)

Kärlek mellan ett barn och en Pitbullvalp :)

Bullshit!

2011-04-06T20:07:00.001+02:00

Idag har min lilla tös blivit REJÄLT upphånglad av mammas grannes Shih-tzu som kom på besök......Tindra var smått förskräckt kan jag säga haha.....uppenbarligen har han inte en aaaaaning om att hon är en faaaaarlig kamphund, och inte hon heller ;)

Love is in the air......vad tror ni?

Tindra hösten 2010

Min Tindra

en Shih-tzu

Shih-tzun på den här bilden är TOTALT oskyldig till ovan nämnda hångel ;)

En Staffordshire Bullterriers klagan

2011-04-04T20:25:00.010+02:00

Hallojsan ojsan, Tindra speaking :)

Ja jisses, vad SKA en stackars hund säga om livet och tillvaron??!!
Hörde nåt löst rykte om att morsan min (ja alltså den tvåbenta, det är hon som behöver jobba på grejjorna, min fyrbenta mamma på Gotland hon är redan helt perfekt!) skulle lägga sig tidigt igår och komma upp tidigt idag, och bara DET var ju så kul så jag skratta i en kvart, men vänta det är inte färdigt ännu......nänä för - och lyssna noga nu! - FLITENS lampa skulle lysa här idag, HAHAHAHAHAHA!!!! Ja mkt tokigt har jag då hört i mitt drygt ettåriga liv men, det där tog ju priset alltså!
Jag vet inte jag, men den där flitiga lampan måste ha försvunnit på vägen eller nåt ;P

Nog är det konstigt att en människa kan hinna med så LITE på en hel dag, medans jag på bara dryga två timmars promenad har hunnit med MASSOR!! Ska strax berätta mer om det men först så ska jag berätta lite om natten och visa er några kort min matte har tagit. Vill redan nu förvarna om att korten är usla, men det är inte MITT fel! Morsan påstår att det är för att kameran är gammal och seg å helt värdelös, själv tror jag att det är HON som är en helt värdelös fotograf. Så, jag är lite småsur för att man står och poserar i all evighet men så lyckas hon ÄNDÅ inte knäppa av när man är som snyggast *suck*
Sen så tog hon inte med sig kameran ut, så ni får tyvärr inte se när jag och ett Dala Pälsfår pussades i Slottsskogen :(
Och Gutefåren som har fått lamm och dom ser så roliga ut när dom skuttar å leker och stångas, jag tror jag skulle leka JÄTTEBRA med dom :)
Dessutom så pratar vi ju samma dialekt, och jag och Gotlandsrussen kommer oxå JÄTTEBRA överens och brukar pussas.

Tre älgar låg alldeles intill staketet idag och jag ville pussas lite på dom oxå, men dom bara låg där å glodde....fast om dom hade rest sig och gått fram till staketet så kanske jag skulle ha blivit LITE rädd, iaf först men sen skulle jag nog vågat gå fram för mamma säger att jag är en sån duktig och modig tös! Men när dom har kalvar så ska man inte gå för nära staketet säger hon, för det gjorde hon när hon passade sin daghund och älgmamman blev JÄTTEARG och rusade fram till staketet och VRÅLADE på älgspråket så mammas daghund blev JÄTTERÄDD fastän hon både var en stor (amstaff/pitbull), livserfaren och gammal dam (nästan tolv år).....låter lite läskigt tycker jag.

Jaha, men nu glömde jag ju berätta om natten.
Jo morsan nattsudda som vanligt och vi var ute en liten sväng, när vi gick förbi vår återvinningsstation så såg mamma att nån lagt en fotboll där. Det var inget fel på den bollen, iaf inte för en staff, så den tog vi med oss hem och mamma tvätta den ordentligt och den har jag lekt med idag.......skaka, döda och skälla på den tycker jag är roligast :)

Me and my ball :)

Visst är jag söööööt??!!

Min och mammas säng

Skruva den som TINDRA :D

Ser ni den lilla rödgula bollen i bakgrunden, det är min favvisboll som jag haft i ett år..............kan ni FATTA att en staff kan ha en boll i ett helt år utan att bita sönder den ;)
Men jag ÄLSKAR den bollen, kostade 15 kronor på Netto säger mamma ;P

Vill ni se bilderna i större storlek så är det bara till att klicka på dom

Jaha, men för att återgå till ämnet; hur kan en min matte hinna så lite när jag hinner så mkt?!
Min mamma har inte hunnit göra NÅT idag.....tja förutom att idka tassvård på mig inkls. kloklippning, samt lite annan kroppsvård på MIG.....nog är det märkligt att DET har hon minsann alltid tid för, ta å gör det på dig själv istället *muttrar*

Som sagt, på drygt två timmars promenad så hann jag med ALLT detta och lite till!
Pussa på fåren och titta på lammungarna och älgarna som jag redan nämnt.
Busa loss lite på den geggiga hundängen.
Sett nyutblommade krokusar med en humla i.....jippie, det är SOMMAR!!
Gått fint i koppel.
Gått fint utan koppel.
Satt alla tassarna i backen och inte velat ta ett steg till om jag inte blir godismutad (funkar ibland men inte alltid, men en staff vore ju inte en staff om hon inte försökte, eller hur).
Ätit lite harlort, eller om det var rådjurslort.
Kissat några gånger såklart, men inte bajsat ;P
Stått i solen och bara njutit av livet och tillvaron och tänkt stora och viktiga tankar.
Burit en pinne.
Gnagt på en pinne.
Upptäckt EKORRAR!!! HUR har jag kunnat missa dessa trädklättrande gnagare förut??!! Jag blev ju helt tossig och fnattig i hela kroppen, och sån blir jag bara av råttor och möss annars....mamma säger att det är råttjägaren i mig som vaknar, hm synd bara att jag var i koppel.....lattjo små prylar det där.
Hälsat på en hund.
Tränat balans på stenar och stockar, och hoppat mellan stenar.....jag får stå, sitta och ligga på alla möjliga konstigt formade stenar och ibland är det jättevingligt, men jag är en hejjare på det och det är jättekuligt tycker jag :)
Klättrat i berg......morsan höll på att inte komma upp och tyckte jag skulle komma ner igen, HAHA, hon är rolig hon.....nä jag stod och vänta ut henne, för UPP skulle hon, det hade jag bestämt.....och efter mkt stånk å stön så kom hon upp.....KLEN människa det där ;O
Klättrat i träd och letat godis.
Haft godissök på marken.
Lekt med morsan å sprallat lös i skogen.
Hoppat upp på bänkar och fått göra olika saker, mest vill mamma träna STÅ.....fattar inte grejjen med att stå, men jaja då.
Tränat uppletande av kongen, och då även fått träna på min impulskontroll då jag inte får sticka iväg förrän morsan säger LETA.....konstiga regler, men lite kul är det ändå att vänta på det där förlösande ordet :)
Spanat på änder.
Jagat iväg ett par skogsduvor, det är ju bara SÅÅÅ kul haha....jag vet ju att dom kan flyga så jag försöker inte fånga dom direkt......fast mamma säger att jag egentligen inte får jaga fåglar heller, gaaaahhhh hon är så tråkig denna däringa människan ibland :(
Kommit på inkallning.
Haft bajssök....det är en egen sökövning som mamma inte riktigt har begripit sig på. MEN jag vet inte vad som har hänt med mig det sista för ibland kan jag liksom avbryta bajsletandet och välja morsans godis istället.......har inte kommit underfund med om det är ett bra eller ett dåligt tecken ännu.
När jag gjorde uppletandet av kongen så var jag så HIMLA duktig för en av gångerna när jag sökte så hittade jag en bonusgrej, MÄNNISKOBAJS.....MUMS som Maria Montazami skulle ha sagt :)
Så jag börja mumsa men då började morsan låta sådär surt, så jag sket i det då och letade rätt på kongen istället - som sagt, jag känner inte igen mig själv riktigt längre! - och på väg tillbaka till mamma med kongen så skulle jag ju springa förbi det där göttiga igen och då liksom glömde jag av mig och släppte kongen och sprang å åt lite till.....morsan lät inte glad så jag sprang upp till henne fast då hade jag ju glömt kongen, så hon sa till mig att hämta den och det gjorde jag UTAN att går tillbaka till bajset.....FATTAR ni vilken UPPOFFRING från min sida, men tror ni jag fick nån kredit för det eller??!! Näääärrrååå, morsan lukta mig i munnen och skrek; UÄÄÄCK, människobajs!!!.......Ööööhhh, jaaaha.....som om jag inte redan skulle vetat det liksom, HALLÅÅÅ??!! Ibland begriper jag mig inte på människor :(

Jaha, det var lite av allt jag hann med under min promenad :D
Nu har jag skrivit det här och nu är jag värd lite käk tycker jag.....och morsan då?! Nä hon har ingenting fått gjort å nu ska hon snart glo på TV.....I say no more :/

Over and out!!

Bloggkartan

2011-04-03T21:54:00.003+02:00

Ska ju försöka bli lite mer aktiv i mitt bloggande......även om jag inte behöver göra så tokmånga inlägg som idag ;P
Nåväl, har iaf lagt till min blogg på Bloggkartan, ifall det nu fungerar.

En god natts sömn, hoppas jag!

2011-04-03T21:42:00.000+02:00

Nu ska jag gå och lägga mig och läsa lite i Härliga Hund innan jag somnar. Jo, det är en lyx jag faktiskt unnar mig, men 198 kr för 6 nr tycker jag nog att jag är värd trots allt ;)
Jag hoppas sedan på en god natts sömn så jag vaknar utvilad i morgon, klockan ska sättas på halv åtta.
I morgon ska flitens lampa lysa på alla plan här, så det så!

It's BAD you know

2011-04-03T19:42:00.001+02:00

Imorgon är den första dagen på mitt NYA liv!!!
Jo jo, visst har jag sagt det förut men nu MÅSTE jag......mitt liv är en katastrofzon :(

En liten bit på vägen har jag ändå kommit i.o.m att jag fått röjt undan rejält i lägenheten, men fortsätter jag inte min städning och röjning (har inte gjort nåt på en vecka nu) så är jag snart tillbaka på ruta ett. Så DET är ju en del av det hela, likaså att övht få bättre ordning och struktur på mitt liv.
Ett problem för mig är att min ork åker så upp och ned, vissa dagar är jag så in i döden trött så det är ett under att jag ens kommer upp ur sängen.

Vill ju få bättre ordning på allt i mitt liv; från att hålla ordning i mitt hem till att sköta mig själv bättre och att göra mer med Tindra......men den allra största biten just nu är ändå ekonomin!
Alltså det är riktigt illa nu, känner mig som det vore dags för Lyxfällan......problemet är bara att jag inte överkonsumerar på det sättet och det finns liksom inget att ta av här :(
MEN, nu MÅSTE jag sätta till alla klutar och göra det lilla jag kan för att på sikt få skutan på rätt köl igen......med början IMORGON!

Jag hade planerat att kunna åka iväg och ställa ut Tindra nu i slutet av maj, men det GÅR bara inte :((
Jag vill inte ha det såhär!
Jag vill kunna GÖRA saker tillsammans med min hund, som att tex ställa ut henne, gå på fler kurser etc. Jag vill kunna lägga undan lite pengar så att jag har en buffert ifall jag får oförutsedda utgifter (vilket man ju alltid får när man har djur!). Jag måste helt enkelt hushålla bättre med pengarna, det är svårt med min redan tighta ekonomi men det GÅR bara jag anstränger mig mer och disciplinerar mig!
Imorgon får jag börja dagen med att ringa banken och hoppas på att inte bli halshuggen! Steg ett är att komma ikapp mig på mitt övertrasserade kreditkort, och en sak kan jag då säga er; MITT liv är då ingen Shopaholics bekännelser precis, så här ligger inga Hermésscarves och skräpar i byrålådan som jag kan sälja av :(
Faktum är att inte ens Lyxfällan skulle kunna komma till min undsättning för här FINNS inget att sälja.....eller iaf inte mkt. Sak nr två att göra imorgon är att ändå slänga ut två annonser på Blocket: en kaninbur respektive en hundbur, och hoppas på att det kan inbringa några kronor.

Så även om soundtracket till mitt liv är den här låten så är det R.L Burnside som får ackompanjera det här inlägget.....och nånstans nångång så måste man ju börja om det ska bli en förändring, och jag tänker börja redan ikväll med att gå och lägga mig tidigt så jag kommer upp tidigt imorgon, för det är hårda tider nu och mkt för mig att ta itu med.....It's bad you know!

Kompletterande tankar ang ett tidigare inlägg om hundhållning

2011-04-03T16:34:00.003+02:00

Jag skrev ju ett inlägg för några dagar sen om det här med att inte lämna sin hund utan uppsikt, och känner att jag vill skriva lite till ang detta ;)
På söndagarna så brukar jag titta på tv-programmet Djurräddarna på Nya Zeeland på TV4+ och idag var det en ägare som fått sin bil stulen med hunden i, som tur var kom hunden till rätta.

Generellt så tycker jag inte att man ska lämna hundar ensamma i bilen om man inte absolut måste, dels för att bilen kan stjälas med hunden i men oxå för att det händer att folk gör inbrott i bilen enbart för att stjäla hunden. Men, självklart är det så för oss alla att vi ibland måste lämna hunden utan uppsikt, men där vi kan undvika att göra det så tycker jag att vi ska försöka göra det så lite vi kan. Det finns ju folk som t.o.m haft inbrott i sina hem där dom enbart stulit hunden, så det allra tristaste ang det här ämnet är ju den utveckling som skett att man stjäl hundar :(
I England tex finns det organiserade ligor som håller på med detta att stjäla och sälja hundar, och det är nog bara en tidsfråga innan vi får det här oxå tyvärr.

Som anknytning till det om hunden som satt intrasslad i skogen i kopplet i 27 dar (!) pga sin mattes dumhet skulle jag även vilja ta upp detta med lösa hundar i skog och mark. För mig är det en självklarhet att vi ALLTID ska ha koll på var hunden är någonstans! En hund ska inte dra iväg så långt så att vi inte kan se den (det är dessutom förbjudet i lag såvida det inte är en arbetande hund!), så som var fallet med denna hunden.
Återigen så handlar det om att hundar som drar iväg så oxå kan bli stulna, men framförallt så handlar det ju om att hunden kan fastna, dra iväg och bli skadad och/eller ställa till med skada på det vilda djurlivet i skogen (alltifrån att riva och skada/döda djur till att jaga dom till döds, tex har det hänt att hundar i Slottsskogen jagat rådjur utför stup).
Dock, detta gäller ju alltså oss med vanliga sällskapshundar. Däremot så finns det ju arbetande hundar som tex vissa jakthundar som ska arbeta fritt i skog och mark, men så är det oxå dessa hundar som oftast dör i olyckor när dom springer löst; alltifrån att dom springer ut på vägen och blir påkörda, till att dom blir dödade av annat vilt eller så illa skadade att dom måste avlivas på plats (det händer ju tex att älgar sparkar hundar).

Så summa summarum av det jag vill förmedla: Vi kan inte alltid göra "rätt" hela tiden, men vi kan försöka använda vårt sunda förnuft så mkt det går och försöka undvika situationer där våra hundar helt i onödan kan råka väldigt illa ut.
När det gäller detta att inte binda upp hunden utanför affärer så tror jag tyvärr att det råder stor okunskap om att hundar faktiskt stjäls :(
Jag själv hade inte ens kunnat tänka den tanken när jag fick min första hund och hade bundit upp henne utanför en affär och sen fick mig en rejäl skopa ovett från min mor. Så alla hundägare därute, sprid gärna budskapet till andra hundägare för det gör jag, och säkert 8 ggr av 10 så blir de hundägare man upplyser detta om helt chockade för dom hade inte en aning om detta att hundar faktiskt stjäls! Men visst är det för djävligt att man inte ska kunna lämna sin hund utan uppsikt en liten stund utan att riskera att den blir stulen och gud vet vad som kan hända då :((

Goda grannar

2011-04-03T14:45:00.000+02:00

Som jag har skrivit om förut så bor jag som hyresgäst i en bostadsrättsförening och det trivs jag kanonbra med, sen har jag väl iofs åsikter om hur det allmänyttiga bostadsbolaget Poseidon med sossarnas goda minne sålde ut många av sina hus till det kapitalistiska bolaget GE Capital.
Nåväl, efter några år så blev det alltså en ombildning till bostadsrätter. Jag tycker det är skandal hur allmännyttan har sålt ut sina hyreshus och jag tycker inte om att det blir allt färre hyresrätter till hyror som normala folk har råd att betala :(

Vid ombildningen så lät jag mig övertygas av mäklarfirman att jodå det skulle bli så bra så och jag skulle få banklån utan problem, det fick jag nu inte och idag är jag faktiskt glad för det! Generellt så tror jag att jag har lägre boendekostnad än vad mina grannar som har bostadsrätter har, dessutom behöver jag inte oroa mig för att behöva stå med dyra kostnader ifall nåt skulle gå sönder/blir utslitet och behöver bytas (tex kyl och frys).

Ofta finns det en kritik vid såna här ombildningar ifrån de som av ena eller andra orsaken blir kvar som hyresgäster, tex att dom inte vill ha sina grannar som hyresvärdar och att det känns olustigt och att dom skulle bli sämre bemötta etc. Visst vet jag att det förekommer att man försöker bli av med hyresgäster, men oftast vid ombildningar så behövs det en viss andel hyreslägenheter oxå, så det där sitter nog mest i hövvet på dom som känner så. Det är ju knappast så att mina grannar går omkring och tänker: "Haha, JAG är hennes HYRESVÄRD"......däremot så är jag kritisk till alla dessa ombildningar som skedde speciellt i slutet av 90-talet, men det är av helt andra orsaker.

Jag har bott i min lägenhet sen 1997 och här tänker jag förbli, mig får dom bära ut med fötterna före ;)
Jag trivs kanonbra här! En styrelse som är lyhörd inför både bostadsrättsinnehavare och hyresgäster, och framförallt så känns det mkt mer "lättarbetat" och nära än stora bolag (GE Capital hade tex ökända Newsec som förvaltare, även om jag inte kan klaga på just honom som var ansvarig för vårt område, han var bra).

Nåväl, nu har jag alltså fått nya grannar mitt över mig (dvs i samma uppgång). Det är ju alltid lite spänt när man får nya grannar, dels för att jag har hund (och den ras jag har), dels för att det är gamla lyhörda hus så det sista man vill ha är ju grannar som inte tål ljud. När jag bodde i min förra lägenhet så hade jag ett tag en ung tjej som granne som ta mej fan gnällde på ALLT, men i det här huset så har jag KANONGRANNAR och har haft i stort sett hela tiden! I huset brevid bor en tjej som jag umgås med ibland och hon är SJUKT känslig för ljud (hon bor alltså i vår BRF), jag har sagt åt henne att det är väl en evig tur att hon inte bor i mitt hus och uppgång för då hade hon nog blivit galen haha. Inte så att vi för en massa oväsen här, men hon fixar inte dom mest vardagliga ljud som att folk öppnar och stänger fönster och dörrar på ett normalt sätt, hon tycker man ska smyga igen allting liksom.

Just lägenheten mitt över mig har det varit en väldig ruljans på invånare under många år då dom som haft lägenheten förut (först som 1:a hands hyreskontrakt och sedan de två ägare som varit fram till nu, det är tredje ägarna som flyttar in idag) pga jobb och studier på annan ort har bott väldigt korta perioder i lägenheten, utan de har hyrt ut den i andra hand. Alla som bott där har varit kanon utan ett par där killen var en jävla surmupp, och det sista paret som var lite skumma (men inte alls gnälliga eller så).

Jag har ju vetat några månader nu att det kommer ett nytt par. Hon som sålt lägenheten hade inte träffat dom själv men mäklaren hade sagt att det är ett ungt par. När mäklaren var här och förberedde inför visning av lägenheten och prata lite med mig så sa jag att det enda jag hoppas på är att det inte kommer några som är hundrädda/hundhatare och/eller några som inte accepterar min typ av hund.........men med tanke på hur belamrad min ytterdörr är med dekaler på staffar, SSBT-dekaler, en varning för hunden skylt med en amstaff (det fanns inte med staff när jag köpte den) samt en dörrmatta utanför dörren med staffar på så kände jag mig ganska lugn på den punkten, jag menar det är ju ganska uppenbart vem dom kommer få som granne ;)

Nu håller dom alltså på att flytta in och jag och Tindra träffa killen förut, han var skittrevlig så jag utgår från att även tjejen är det, så det bådar ju gott det här :)
Som sagt, jag har haft tur med mina grannar. En av nackdelarna med ombildningen har oxå varit att folk flyttar in och ut hela tiden så det är tyvärr inte samma granngemenskap som förr. Jag tillhör ju den typen som tycker om att kunna snacka med mina grannar och ogillar när folk bara går förbi utan att hälsa. Jag kan uppleva det som att unga människor ofta är både gnälligare och mer ointresserade av att vara sociala med sina grannar än gamla människor. Jag menar inte att man måste umgås, men att säga HEJ när man möts och att ta direktkontakt med sin granne om man tex blir störd istället för att bara gå och sura för sig själv och/eller sätta upp arga lappar eller ringa hyresvärden/styrelsen/störningsjouren. Att ha en direktkommunikation sinsemellan är nästan alltid det bästa och kan förebygga många problem, det är iaf min åsikt :)

Dom två föregående som ägt lägenheten har varit öppna härliga människor som inte dragit sig för att ringt på och fråga om dom tex har behövt låna nåt, sånt gillar jag! Kul oxå för så gjorde man ju förr, men både dessa personer var unga människor så det är gött att detta inte helt har dött ut tycker jag. Tror det kommer bli kanon med mina nya grannar för killen (det är ju som sagt bara han jag träffat ännu) presentera sig och tog i hand, DET bådar gott för grannsämjan.........räddhågsna personer som inte vågar mötas i trappen är så trist.

Till sist så tycker jag det känns så skönt att här är det inte TAL om nåt förbud mot vare sig att ha djur eller nåt om att vissa hundraser inte skulle få bo här. Här är det ingen som är negativt inställd till min Tindra vare sig av boende eller personal som tex fastighetsskötare och städerska, tvärtom! Så vad mer kan man begära; jag bor i världens bästa hus i världens bästa område med en hyra som är human och har kanongrannar......ett bra boende där man trivs är så viktigt för välmåendet, och jag är lyckligt lottad :)

Får man ta med sig hunden till affären? Samt en vädjan/upmaning!

2011-04-02T01:11:00.007+02:00

Idag så var lilla fröken - ja Tindra alltså ;) - inte så hågad att gå på nån längre tur så jag tänkte efter halva promenaden att vi skiter väl i det då och tar oss ner till stan istället. Planen var egentligen att Tindra äntligen skulle få rasa av sig lös efter tre veckors koppelpromenader då hon varit i sitt andra löp, men vi kom ut sent och det var lite småkallt å ingen av oss hade nån större lust som sagt. Hon fick iaf busa av sig lite och ha lite promenadsällskap med grannens springer spaniel :)

Nåväl, stan var det.
Nu var det ett bra tag sen vi vare sig åkte spårvagn eller var i stan (längre sen hon var i stan än hon åkte spårvagn dock). Nere i Nordstanstan tror jag inte vi varit sen hon var ett halvår, så hög tid för lite stadsträning alltså! Nu är ju Tindra relativt van ändå i och med att vi bor såpass centralt så det där med trafik osv är hon ju van vid.

En sak som många hundägare faktiskt inte vet är att det i de allra flesta affärer (förutom matbutiker, många servicebutiker, Systembolaget och apotek tex) så är det tillåtet att ta med sig hunden in. Finns det ingen hundförbudsskylt så går jag helt sonika in med hunden, då får dom isåfall säga till om man inte får vara där och då brukar jag oxå passa på att säga att dom bör sätta upp en skylt om det.
Den absolut trevligaste butiken att gå in i med hund är Åhléns i Nordstan! Inga fördomar mot "kamphundar" i den butiken kan jag säga, tvärtom haha! Bara en gång har en anställd undrat över det där med kamphund och det var damen i Cliniques avdelning när jag var där med min daghund (amstaff/pitbullmix) när hon levde, men hon var absolut inte negativt inställd utan bara nyfiken på dessa hundar och deras historia :)
Jag har behövt ta mig till Åhléns länge nu för jag har haft ett sånt där bonuskort på 50 kr som snart går ut och jag behövde hårspray, så det passade ju perfekt att åka ner till stan......och i vanlig ordning blev vovven kelad med av flera expediter :D

Så till vädjan/uppmaningen: Snälla snälla SNÄLLA, lämna ALDRIG era hundar utan uppsikt!!! Detta gäller framförallt att inte binda hundar utanför affärer, men även att låta hundarna vara ute ensamma i trädgården.
Även om man önskar att det skulle vara annorlunda så är det faktiskt så att hundar är väldigt lättstulna och det är många hundar som stjäls, om ni älskar er hund så tänk inte: "Det händer inte mig, och absolut inte HÄR!"
Hundar stjäls av alla möjliga orsaker och ingen plats eller ras går säker :(
En del hundar säljs, en del används till hundslagsmål, en del kanske behålls av dom som stjäl den (men detta är nog det minst vanliga), och en del bara plågas ihjäl för tjuvens egna sjuka nöjes skull.....så får ni inte ta med hunden in i affären så gör er hellre omaket att gå hem och lämna hunden innan ni går tillbaka till affären!!

När det gäller att inte ha sin hund under uppsikt i tex trädgården så är det lite av samma orsak, hunden kan bli stulen; men oxå för att det kan hända olyckor. Detta gäller ju även om hunden står uppbunden utanför en affär, den kan tex bli skrämd av ett barn och uppleva sig trängd då den inte kommer undan (den är ju bunden) och kan i värsta fall bita.
När det gäller hundar i trädgården så har det ju hänt att tex hundar blivit attackerade då hunden hoppat ut från trädgården. Ibland är det den hunden som tagit sig ut ur trädgården har attackerat en hund som kommit gående med ägare utanför, och ibland har det varit tvärtom (dvs att den utspringande hunden har blivit attackerad).

När vi ändå är inne på "what not to do" så undrar jag bara om vissa hundägare är HELT utan hjärnceller??!! Sunt förnuft säger väl att man INTE låter sin hund springa lös i skogen med ett koppel hängandes efter sig (och dessutom dra iväg så långt att man inte alls ser den!), men NÄ detta sunda förnuft är det uppenbarligen somliga som INTE har :((
Ibland undrar man om vissa hundägare övht är rädda om sina hundar??!!

Det var allt för idag :)

Barndomsminnen........känsliga läsare är härmed FÖRVARNADE!!

2011-03-30T00:43:00.006+02:00

Kollade på kvällens Kobra som handlade om "könsrock", dvs icke helt rumsren musik.....eller snarare texter. Riktigt roligt program som fick mig att tänka på min barndom och om uttrycket att det var bättre förr......när jag och mina kompisar var i nio tio-års åldern sprang vi omkring ute å vrålade för full hals: In kommer far, full som han var drämde sin task i bordet. Efter kom mor, spotta och svor undra va fan han gjorde. 'Ska du förstöra pillevicken din som du ska köra in i fittan min?' Ungarna skrek, katten den sket och hunden han satt och runka. (Från skivan Folklår, våra allra fulaste visor från 1977 med Bengt Sändh och Finn Zetterholm), samt: Ja du får göra med mej som du gjorde med min mor. Du får knulla mig i arslet när fittan blir för stor. (Vet ej vem som sjöng).....inte tusan tänkte vi så mkt på vad vi sjöng, men att det var SNUSK visste vi ju, och det var ju jättekul förstås!
Vuxna förfasar ju sig ofta över dagens barn/ungdom och har så alltid gjort, men oavsett i vilken tid man lever så har unga i alla tider gjort sånt som alla vuxna förfasar sig över, och dom vuxna kan säga: Sådär var det minsann inte på MIN tid, då fick man lära sig hyfs å vett och att veta hut......eller iaf nåt i den stilen.

Jag skrattar gott åt mina barndomsminnen och över hur oskyldigt allt kändes då. Inte visste man nåt om pedofili, och ingen tyckte väl det var nån större grej med nakenhet hos vare sig barn eller vuxna. Visst visste man att man skulle akta sig för "fula gubbar", men att dom där fula gubbarna skulle kunna göra nåt annat än att blotta sig, om det visste man intet.
Inte heller kan jag minnas att nån vuxen reagerade på vad vi sjöng, och jag kan inte låta bli att undra över hur jag själv skulle reagera om jag hörde barn i den åldern (jag har f.ö två syskonbarn i den åldern) skulle springa runt å vråla: Jag spottar aldrig ut min snus innan jag suger kuk. Jag spottar aldrig ut min snus innan jag suger kuk. Tar aldrig ur tampongen innan jag släpper till. För jag blir glad och gullig när jag gör som jag vill.
Troligtvis skulle jag tycka att det var helt förfärligt haha......människans minne är bra men kort ;)
Här får ni ett annat smakprov av Lilla Lovis som jag bara tycker är SÅÅÅÅÅ jävla bra!!

Och, MISSA nu för allt i världen inte K Special på svt2 på fredag klockan 20.00 då dom sänder programmet Eleganten från vidderna - Eddie Meduza, och till sist: Jo, det VAR bättre förr.....iaf känns det så, för det känns som om barn ska växa upp så fort i dag på så många plan, och att barn idag vet saker som barn inte borde känna till......så VAR det oskyldigare förr och pedofilerna färre, eller var det bara så att vare sig barn eller vuxna i allmänhet kände till deras existens lika mkt som idag?!
Oavsett vilket så är denna musikgenre en svår konst att behärska, och i mitt tycke så behärskas den långtifrån alltid.
Var och en har väl sin egen gräns för vad man tycker är ok att sjunga om, och personligen berörs jag ganska illa om texterna på ett inkluderande sätt inbegriper djur och barn......men när det är bra då är det BRA, och ovanstående video tycker jag är bra för den vänder på könsrollerna och ifrågasätter vad som är ok eller inte, och för vem.

Gonatt!!

Gonatt!

2011-03-27T23:20:00.001+02:00

Ska försöka komma igång med lite seriöst bloggande snart, men för nu så bara MÅSTE jag lägga in den här låten för den är SÅ satans bra.....så med Daniel Adams-Ray så säger jag och Tindra gonatt....fast först ska vi ut i KYLAN.....VÅR kom tillbaka!!!

Alla dessa mejl....

2011-03-27T20:07:00.002+02:00

Funderar på alla mejl man får.....det är så kul med mejl som tex från Heidi med inledningen "Hej Gullan, din arbetskamrat har anmält dig till...".......hm, kan ju bli problem med Försäkringskassan om dom beslutar sig för att kolla min mejl kanske......??!! Jag HAR liksom inget arbete och därmed har jag lite svårt att klura ut exakt VEM denna arbetskamrat kan vara.....nä, jag har inte öppnat mejlen å kollat, men det kanske jag borde ;P

Sen funderar jag på det här med namn på siter......kunde inte begripa varför jag får mejl från Stayhard.se hela tiden, JAG behöver ju knappast Viagra liksom :O
Men ACK vad jag bedragit mig........Stayhard har ju INGET med sex att göra utan är en site för KLÄDER....är det jag som har taskig assosiationsförmåga, eller...??!!

Jahapp, och detta är alltså det jag har att förmedla omvärlden såhär efter två månaders tystnad.....vad säger det om MIG liksom??!!

Jag har fått en award och utmaning av Cattis:)

2011-01-26T23:54:00.005+01:00

För några dagar sen så fick jag den här awarden med medföljande utmaning ifrån Cattis som har den eminenta bloggen På Riktigt :)
Oki, då kör vi!
- Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står där?
hundägarna i det ögonblicket nedsatt på grund av ren förvå- (Ur boken Lexikon i hundspråk av Anders Hallgren).
- Vad var det senaste du såg på tv?
Jag såg på dokumentären För Guds skull av filmaren Noomi Liljefors på Kunskapskanalen ikväll som handlade om hennes barndoms kyrka Södermalmskyrkan, nu har jag på Kvällsöppet med Ekdal på TV 4 i bakgrunden men kollar inte på det, bara hör babblet.
- Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Se förra frågan.....hör Lennart Ekdal m.fl ;)
- När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Jag var ute för fem timmar sen och då var jag ute på promenad i 1,5 timma med min hund Tindra, snart ska vi ut igen på dagens sista rastning.
- Vad har du på dig?
Vad är detta för dirrrrty question *asg*
Tja det är den vanliga sexiga hundägaroutfiten, dvs gul T-shirt med en vit långärmad stickad tröja ovanpå, grå leggings med ett par grå joggingbyxor ovanpå och gråa sockar.....vita trosor för den som vill veta och ingen BH ;)
- Vilken var den senaste filmen du såg?
Ouch, nuuuuu blev det känsligt moahahahaha......nåja, den senaste filmen jag såg var en spansk kortfilm (30 min) från 1994 som heter Aftermath, dra nu INGA förhastade slutsatser om mig pga det filmvalet hahaha!! Senaste långfilmen var den kanske något mer rumsrena SAW 3D från 2010 ;)
- Skulle du överväga att flytta utomlands?
För 15-20 år sedan skulle jag TVEKLÖST ha svarat JAAAAA (Spanien var det aktuella landet isåfall), nu är jag dock mer tveksam. Att ha familj och vänner nära betyder mycket mer för mig nu än vad det gjorde förr, så nja det är nog högst tveksamt att jag skulle överväga att flytta utomlands.
Jag tackar Cattis för awarden och utmaningen och skall nu såklart skicka denna vidare till fem andra bloggare, och dom som får awarden och utmaningen av mig är följande:
- Majja the Original Star
- Nurse Rached eller Syster Dyster
- HildSjöbergIrene
- Monica Andersson Handbrutens Blogg
- Lucky Mommy
Att anta utmaningen är naturligtvis helt frivilligt!!

Ibland är ju ungar bara för goa :)

2011-01-26T13:23:00.001+01:00

När jag och Tindra var på hemgång ifrån morgonpromenaden så passera vi ett av områdets dagis (eller förskola som det ju egentligen heter numera), på avstånd hör och ser jag hur barnen leker. Några barn sitter på en bänk och en bra bit ifrån dom så är det några som drar andra barn i en pulka medan barnen på bänken ropar:
- När kommer tåget? NÄÄÄÄR kommer tåget?! När kommer tåget?!???!!
SJ:s "goda" rykte verkar ha nått ända ner till Sveriges treåringar haha ;)

Sen kommer en pojk och en flicka i treårsåldern fram och ville prata lite och hälsa på Tindra. Det var tösen som var modigast och hela tiden klappa Tindra men så sa pojken som stod en bit ifrån: Får jag oxå klappa?
Javisst får du det, svarade jag och han kom fram. Men precis då han för fram sin lilla hand klädd i en bävernylonvante så hejdar han sig och jag tänker att modet kanske svek, men då säger han: Min vante är smutsig.......snacka om att mitt hjärta smalt *love* han trodde han skulle smutsa ner Tindra (hans vante var dock inte speciellt smutsig haha).

Ibland är dom små människorna bara så underbara och kan verkligen göra ens dag :D

2011 prövningarnas år!

2011-01-17T14:18:00.007+01:00

Hej hopp, jomen då jag lever ;)
Det har både hänt så mkt och inte hänt nånting alls om jag så säger, dvs saker som borde hänt (läs: saker som jag borde gjort) har inte blivit av. Har så himla mkt som jag vill blogga om men jag får ju inte riktigt till det här med bloggandet (som jag ju tjatar om i vart och vartannat inlägg). Nåväl, jag hoppas jag ska få till lite inlägg ang Tindras kost och hälsa senare bl.a.
Nyår avlöpte bra ang att Tindra inte reagera ett skit på alla smällare och fyrverkerier, snacka om DÖV hund haha, men det tackar jag för :)
Dessutom så fyllde ju lilltjejen ETT ÅR på nyårsafton!!

Den här bilden pep ner i mobilen strax före klockan 24 på nyårsafton 2009, det var första valpen ut och det visade sig senare att just HON var min Tindra :D 264 gram vägde hon lilltjejja, hon är liiiiiite större nu hihi

Däremot så hade jag börjat känna mig småkass redan nån vecka innan och det nya året inleddes sedan med att vara rejält sjuk, kom så småningom iväg till läkaren iaf och fick utskrivet penicillin och hostmedicin då jag hade fått luftvägsinfektion och även hade lite skräpljud nere i ena lungan. Måste säga att Tindra var en riktig trooper under den här tiden! På 14 dagar fick hon i princip inte göra mer än att gå utanför dörren och kissa och bajsa, det var allt jag orkade, jag orkade inte ens träna lite med henne inomhus. Hon sov med mig på soffan när jag sov och när jag var vaken så roade hon sig själv med ben och sina leksaker, hon återupptäckte bl.a sina pipisar som hon inte ägnat nåt som helst intresse det sista halvåret.
Visst hade hon mkt energi i kroppen och spring i benen, men mentalt märktes det ingenting av att hon fick vara inaktiv så länge. Min förra hund (korthårig collie) hade aldrig fixat det mentalt, så där märks det ju hur mkt det gör vad hunden är avlad för, en vallhund måste få jobba för att inte må dåligt. Självklart bör alla hundar aktiveras på olika sätt, men olika raser kräver ju olika mkt för att inte må dåligt.

Så jag missade alltså My Dog som jag skulle ha varit på :(
Jag och Tindra skulle ha jobbat i Staffordshire Bull Terrier Klubbens rasmonter lördagen den 8:e jan, men det blev ju inget med det. Mamma var dock där på eftermiddagen och såg på Cesar Millan som var där och föreläste och hade frågestund i en timma, hon var jättenöjd och sa att han verkade vara en väldigt trevlig och varm person. Vad jag hört (jag är alltså inte 100% säker på att uppgiften är korrekt) så betalade Svenska Kennel Klubben 900 000 kr för att få dit honom, och är den uppgiften korrekt så kan man ju verkligen ifrågasätta det som medlem tycker jag! Att ställa ut hunden på årets My Dog var ruggigt dyrt (vilket jag även tyckte att Västkustvalpen var som jag ställde Tindra på förra året, där blev hon BIM [bäst i motsatt kön, dvs bästa tik i sin ras och klass, BIR/bäst i rasen blev den gången en hane alltså] med HP [hederspris]). Är det sånt som att få hit Cesar tex som gör att SKK har såna hutlösa priser och så dåliga medlemsrabatter så tycker jag INTE att det är ok, det är väl inte till sånt medlemspengarna ska gå?!

Som sagt, 2011 kommer bli ett MKT tufft år för mig på många sätt. Dels är min ekonomi totalt körd i botten och jag måste jobba hårt för att kunna komma på grön kvist igen, så tyvärr får nog en massa aktiviteter som jag hade planerade för mig och Tindra stryka på foten i år :(
Men den största prövningen är kanske den jag SKA börja med IDAG!!!!!

Det är dags för Tindra att börja bli lite vuxen, eller snarare: Det är dags för matte att LÅTA Tindra få bli vuxen, och matte behöver verkligen träna på att klippa av navelsträngen lite och att börja ställa lite krav på sin lilla "bebis" och inte låta sig lindas runt lilla Tindratassen så fort hon lägger huvudet på sned och säger: Meeeeeh, jag är ju sööööööt jueh, så jag får göra sådär!!!

Jepp, det är bara till att erkänna att jag är OTROLIGT blödig när det gäller den här lilla tjejjen, och hon är nåt så otroligt bortskämd haha......ALDRIG hade jag väl trott att jag skulle bli SÅ mammig/mjäkig av mig, men det är bara till att erkänna att jag låter Tindra komma undan med det mesta ;)
Nåväl, nu är det inte så illa som det kanske låter för hon är en otroligt lätt hund som på det stora hela inte har några olater eller exter för sig, men det ÄR ju så att när man lever ensam med bara en hund och man är så väldigt tighta som jag och hon är så kan det vara på gott och ont.

Jag älskar ju att ha Tindra nära mig och hon är en riktig knähund, men i vissa lägen så kanske jag ska träna mig själv i att inte ALLTID låta henne ligga i mitt knä eller på mig när jag sitter/ligger i soffan. Dels för att hon ibland är i vägen rent praktiskt (fast då brukar jag faktiskt knuffa undan henne), dels för att jag inte ska bli så hårig om jag inte har hundvänliga kläder på mig.
De djur jag haft tidigare har inte gått ihop med svarta kläder, så jag har i princip inga svarta kläder alls och har inte haft sen slutet av 80-talet. Nu är det tvärtom, jag har mest ljusa kläder och det funkar inte alls med Tindras päls. Så jag har funderat på det där hur det är för alla dom som har mörka staffar men som lyckas ha ljusa kläder utan att se helt svarthåriga ut på byxor och tröjor; hur gör dom??!! Tja kanske är det bara så enkelt som att dom inte JÄMT låter sin lilla gris ligga och klättra på dom ;)

Tindra är så otroligt valpig fortfarande och folk tror inte att hon är såpass gammal som hon ändå är. Hon är ju inte färdigväxt i kroppen och huvudet och hon ger därför ett ganska valpigt intryck, lägg därtill hennes valpiga sätt så är det svårt att tro att hon fyllt året. Det i sig att hon är lite valpig tycker jag inte gör något, men det är ändå hög tid att jag börjar behandla henne lite mer vuxet och ställa vissa krav på henne för att hjälpa henne att mogna. För precis som med ungdomar så kan man ju stjälpa genom att hela tiden behandla dom som barn(/valpar) och inte som de tonåringar dom är och som ju faktiskt är redo att få ta lite större ansvar.
När det gäller hundar kan man ju inte tala om ansvar på det sättet, men att kräva lite mer av dom när det gäller vissa saker är ju ett slags ansvar kan man säga, något som hjälper dom att växa till sig och bli lite mer vuxna, att man som ägare säger: Nu är du så stor så du klarar det här, det är att låta hunden växa i sig själv och i sitt självförtroende.

Det jag ska jobba på nu är som sagt att klippa navelsträngen lite, att inte HELA tiden låta Tindra vara i centrum (vilket är svårt när vi lever ensamma, och jag tycker ju om när hon är nära mig). Att det bara är vi två stora delar av dygnet märks tydligt när vi tex hälsar på hos andra, när andra är här och/eller när jag står och pratar med andra ute. Då pockar hon hela tiden på uppmärksamhet och det kan hon ibland göra ganska så hårdhänt, vilket leder in mig på del två av träningen.
Nu är hon lite som en valp i en unghunds starka kropp och det är hög tid att hon lär sig att nu KAN hon inte göra vissa saker! Hon vill hemskt gärna bita i händer i olika situationer och bita i vantar och tröjärmar, och så tittar hon på en med en liten valpsöt och spjuveraktig blick, men hon ÄR ingen valp och det kan göra rejält ont ibland!

Så, för att sammanfatta det lite.
JAG behöver träna på att sätta tydligare gränser för Tindra när det gäller vissa saker och det är tex:

Hon kan inte jämt vara i världens centrum utan måste lära sig att matte riktar sitt fokus på nån annan, och att när vi är ensamma inte ägna varje ledig stund åt att hålla på med henne, tillbaks till tråkträningen alltså. Jag borde lära henne "gå och lägg dig" för det är något som vore bra att hon kan både när vi är hos andra och när jag har besök. Tyvärr finner jag det svårt att lära henne det eftersom när vi är ensamma så finns det inga naturliga tillfällen för mig att använda mig av det eller hur jag ska förklara. Jag får kanske helt enkelt börja träna på det som på vilket annat moment som helst?
NOLLtolerans mot att ta händer (eller för den delen andra kroppsdelar) eller vantar/tröjärmar i munnen!
Lära henne att hälsa ordentligt (dvs inte hoppa och bita i händer) och att kunna lägga lite band på sig även om hon är ivrig och glad, det är ju en del av att mogna att kunna ha bättre impuls- och kroppskontroll och detta måste ju jag som matte hjälpa henne med att lära sig
Den fjärde och viktigaste punkten: MATTE ska lära sig att vara konsekvent OCH lära sig att inte jämt falla för "MEEEEEEEH-jag-är-ju-SÖÖÖÖÖÖT-juuuueh"knepet ;D

Behöver även jobba mer aktivt på dragandet i kopplet, det är lite si och så med det ibland beroende på situation.
Matte/mamma kan ju inte BARA vara lek- och bustanten :D

Jahapp, så bidde det iaf ett litet blogginlägg, årets första dessutom. Nu är det hög tid att rappa på här för snart har hela dagen gått och jag har inte ens påbörjat dagens sysslor!

HÖRS!!

Idag ska vi tala om OPERANT inlärning........

2010-12-21T12:04:00.006+01:00

men inte om vilken operant inlärning som helst, utan om operant inlärning utifrån MIN - dvs Tindras - synvinkel!

Tycker matte är fasligt dålig på att blogga så jag tänkte hjälpa henne lite. I morse så funderade jag lite på det här med träning av våra människor. För att vara helt ärlig så tycker jag att de flesta människor verkar vara hyfsat lättlärda, så varför skulle just JAG hamna hos ett så ovanligt korkat exemplar??!!

Som ni kanske läst tidigare i bloggen så har min matte börjat så smått med klickerträning (finns under kategorin Hundaktiviteter) och där ska man jobba med sk operant inlärning. Som hund så är man ju redan väl bekant med denna inlärningsmetod då det gäller människor, och det är här jag stöter på patrull när det gäller min människa.

Ska kanske förklara lite vad operant inlärning går ut på. För oss hundar har det ju länge varit en självklarhet att jobba med människor på det viset eftersom människor i allmänhet verkar ha FASLIGT svårt att förstå vad vi menar när vi pratar med dom - ja skäller alltså - fast själva så förväntar dom sig att vi skall förstå DERAS rappakalja *suck*
Nåväl, operant inlärning går alltså ut på att människan själv ska komma på vad hon ska göra utan att man talar om det för henne - dvs att man inte kommenderar med skall tex eller på annat sätt använder någon form av förstärkning för att hon ska få nån vägledning om vad hon ska göra - och jag har som sagt hamnat hos en OTROLIGT trögfattat människa!!
dAnvänder jag mig av nån form av förstärkning, tex om jag kommer med en boll, ja då greppar hon det oftast och börjar leka med mig precis som jag vill, men där nånstans tar hennes inlärningsförmåga slut :/
Så, för att återgå till i morse.
Alltså, jag har nu bott här i TIO månader och hon har FORTFARANDE inte lärt sig att ge mig av maten som hon äter vid köksbordet.....jamen HAAALLÅÅÅÅ, HUR svårt kan det VA???!!!
I morse trodde jag så att vi äntligen hade nått ett genombrott då en ostbit kom farande ner på golvet, men ganska snart insåg jag att det nog var mer tur än skicklighet ifrån min mattes sida, alltså åt jag upp ostbiten utan att hon fick nån belöning i form av en staffepyss; nej istället så tittade jag uppfodrande på henne och sa med blicken: Gör OM, gör RÄTT!!!

Min mormor däremot verkar vara ett synnerligt lättlärt människoexemplar! Hon förstår PRECIS vad det är jag vill att hon ska göra MEEEEN, den urbota dumma morsan som jag har tillrättavisar då min mormor trots att hon ju är på väg att göra rätt :O
Jag säger bara GAAAAAAAAHHHH, man kan ju bli galen för mindre!!!!!

Hur har ni det med era människor? Tipsa mig gärna för jag känner att jag behöver ALL hjälp jag kan få!!
Fast å andra sidan, 2012 så gör jag förhoppningsvis en liten vända tillbaka till Gotland för då ska jag kanske få valpar hos min uppfödare för min matte är fodervärd åt mig, och DÅ ni.......jag råkar nämligen veta att husse i huset är en riktig hejjare på att ge min fyrbenta mamma MASSOR av olika godsaker som min dumma matte inte ens skulle drömma om att ens få komma i närheten av min mun, hehe.
Och det bästa av allt?! Min mamma Lyra ska då bo hos min matte medan jag är på Gotland, och eftersom det måste ha varit hon som lärt upp H så ser jag MKT fram emot att få komma hem igen till en fullärd matte :D
Och om inte ens min mamma lyckas lära upp min matte på två månader om att när jag sitter och tittar på henne när hon äter så betyder det att hon ska GE MIG av godsakerna, ja om inte ens hon lyckas med det så får jag väl helt enkelt ge upp och inse att jag och min matte aldrig kommer komma upp i nån tävlingsklass i DEN grenen iaf :(

Over and out!!

Svarta hål

2010-12-10T15:40:00.011+01:00

Nej, jag har inte fallit ner i ett djupt svart hål och därav min bloggtystnad......oh nej, här har flitens lampa sannerligen lyst kan jag säga!!

I måndags så grovrengjorde jag badrummet, och då snackar vi på micronivå med tandborste å rengöring av alla avlopp bl.a! Sen var det dags för ordentlig dammsugning, skurning av golv och påläggande av rena mattor :)
Därefter så var det Tindras tur, hon var dock måttligt road men att storrengöra (läs: sanera!) lägenheten utan att oxå bada henne skulle kännas tämligen meningslöst då hon ju får ligga i både sängen, soffan och fåtöljen och hon skulle snabbt ha sketnat ner allt igen då hon var i ett stort behov av ett renande bad! Att hon blivit så smutsig är mkt för att hon lägger sig på rygg för princip alla hundar och får massa sand å annat i pälsen, därutöver så har hon ju tumlat runt i häftig lek med andra staffar tex och blivit bra skitig i höstsörjan, så bad behövdes alltså. Jag schamponerar henne alltid med PROB Tjär Schampo.

Klorna blev klippta oxå förresten (men det gör jag ju varje vecka).

Så Tindra nybadad, då var det dags att bädda rent med nytt rent täcke och nya rena kuddar oxå. På med rena kuddvar på dom stora "prydnads"kuddarna och torka rent i skinnsoffan. Sen var det dags för nåt jag aldrig gjort förut! Jag upptäckte nämligen för några veckor sen nåt jag inte sett på ALLA de år jag haft min fåtölj (vilket säkert är iaf tio år MINST), nämligen att man kan ta av hela fåtöljöverdraget och tvätta!!! Den upptäckten var ju som en uppenbarelse då själva överdraget blivit allt sunkigare. Jag har ju tvättat själva kuddvaret till den lösa kudden samt överdraget till sitsen, men armstöden har ju inte sett för fräscha ut med alla hundar som legat där med sina huvuden och halsar genom åren, och katten som brukade ligga på armstöden. Så TA DA, nu är hela fåtöljen fräsch, ren och fin igen :)

På natten tog vi oss en promenadrunda i nyfallen snö innan det var dags för mig att hoppa in i duschen å sen ramla i säng.
Jag ÄLSKAR att gå ute på natten på vintern när det lyser upp av snö, eller i ljumma sommarnätter. Jag är så glad över att Tindra inte är som min daghund (ja hon var ju en såndär MEGAfarlig kamphund [amstaff/pitbullmix] ni vet.....höhöhö, skulle inte tro det, snarare en något mörkrädd liten sötunge hihi) som INTE ville gå några promenader när det var mörkt ute (ibland hade jag ju henne över nätterna, tex när jag hade henne när husse och matte var iväg utomlands på semester nån vecka).

Man får en massa bra gratis "träning" på natten oxå då det kan dyka upp de mest konstiga saker i mörkret, som tex GIGANTISKT rullade snöbollar (eller snarare snöklot), träd som beter sig konstigt i vinden, nånting fladdrar, en mystisk pulka som ligger å skräpar osv. Det är väldigt bra och intressant att se hur Tindra reagerar inför sånt som verkar skrämmande (jag tänker ju såklart på ett framtida MH, något vi planerar att göra hösten 2011). Hon löser det alltid galant, hon är så himla väl avvägd i sina reaktioner (iaf så som jag ser det med mina amatörögon). Jag förhåller mig i stort sett alltid passiv, ibland kan jag gå fram till föremålet om jag märker att hon hellre undviker att undersöka vad det är utan försöker låtsas som om det inte finns, eller om jag märker att hon nog trots allt är övertygad om att det där ÄR nåt farligt och att det nog ändå är bäst att låta som "kom inte hit dô, för då ger jag dig på moppo". Då går jag bara fram till vad det nu är och kanske tar på det. Men som sagt, det är sällan för oftast så löser hon det själv för hennes nyfikenhet är stor, och eftersom jag förhåller mig passiv så kan det ju inte va SÅ farligt ;)

Det är en stabil tjej det här, liksom sina föräldrar (och det verkar hela kullen på sex valpar ha ärvt) och jag är helt säker på att hon kommer klara sitt MH lika galant som sin mor Metal Staff Ain't that a bitch "Lyra" och sin far Megabyte Dominator "Star" :D
Nån skotträdsla har hon inte heller visat, nyårsafton (då hon f.ö fyller ett år!) kommer väl bli det stora eldprovet. Är oxå såpass gynnad att bo hyfsat nära en skjutbana, så ofta när vi går i Änggårdsbergen kan man få riktigt bra skotträning (lite beroende på var i Änggården man går) då dom har övning och det kan smälla på riktigt rejält, Tindra reagerar inte ens.

Nåväl, ska inte bli långrandig om min städning, men adventspyntet i fönstren är uppe och det är riktigt mysigt :)
Nu ska jag äntligen ta itu med min disk som jag faktiskt inte gjort ännu, sen är det så gott som klart här sånär som på att stryka lite dukar och lägga på, att våtdamma mer ordentligt (nu har jag bara svept över allt) och ställa i ordning alla prylar. Och ikväll ska jag så äntligen få ut lite annonser på Blocket!
Ekonomin är väl det som i ärlighetens namn oroar mig en aning just nu, den är inte bra alls tyvärr :(
Lyxfällan nästa?! ;O

Ris och ros åt mig själv.....

2010-12-06T01:09:00.004+01:00

Inte har jag fått nåt gjort på hemmafronten inte (dvs städning, adventspyntat eller fått ut annonser på Blocket), men min outhärdliga ångest har iaf så gott som släppt och jag känner mig trots allt nöjd med det jag HAR gjort.

Jag ägnar mkt tid åt att fördjupa och förnya mina hundkunskaper just nu, har svårt att lägga ifrån mig böckerna. Så det är mkt hund nu, för när jag inte läser om hund och träning så ägnar jag mig åt Tindra så jag kan ju knappast känna mig missnöjd, för det viktigaste för mig är iaf att vi båda två mår bra och att hon får det hon behöver tillgodosett på alla plan. Alltså känner jag mig just nu återigen som en riktigt bra matte:)
Jag HATAR verkligen när jag känner att jag inte riktigt ger mina djur (nu har jag bara Tindra, men jag har haft både hund, katt och kanin samtidigt tidigare) det dom behöver utöver det rent basala. Tyvärr händer det ju ibland att man har dagar då man inte orkar så mkt mer än att göra det där som bara måste göras med djuren varje dag, men därutöver så kanske man inte orkar att tex träna, leka eller vad man nu gör med dom utöver det dagliga med att ge nytt vatten, mat och göra rent i kattlådan, kaninburen och/eller att rasta hunden.

Så, riset är väl att jag inte riktigt gjort det jag föresatt mig, roset är att jag ändå ryckt upp mig och mår bättre igen och engagerar mig i mitt lilla hjärta som jag ska! Ja i Tindra alltså ;)
Sen så var jag faktiskt hem till en kompis igårkväll och kom i passande tid för att bli bjuden på pizza och samtidigt hjälpa henne att fortsätta sätta ihop en säng från IKEA som hon hade påbörjat arbetet med.

På dan igår så var jag på bibblan och låna ett helt gäng med hundböcker. Valp på väg av Ingrid Tapper läste jag ut igår.

Nu har jag börjat med boken Klickerträning för nybörjare av Natasja Atterbom som verkar jättebra!

Så nu har jag oxå ÄNTLIGEN plockat fram mitt anteckningsblock som jag köpte för flera månader sen och som jag tänkte ha att skriva rent mina anteckningar ifrån när jag och Tindra gick på kursen på Nya Varvets Hundskola i höstas. Där har jag även tänkt skriva upp vad vi ska träna på för tillfället, hur träningen går osv så det blir lite mer struktur. Till boken har jag självklart köpt en ROSA gelpenna ;)

Min hundträningsbok

Jag har alltså inte fått tummen ur att ens få upp blocket ur Åhlénspåsen förrän nu, men nu känner jag att här är det nya kunskaper som skall skrivas ner!!

Så, vi är på G här iaf och det finns hopp om livet....nu ska jag bara försöka få till lite julfint här hemma oxå så jag får lite julstämning i lägenheten!
Vanligtvis så brukar det vara såhär i Göteborg att det känns julmysigt när man är hemma (för jag brukar ALLTID få upp adventsgrejjorna i tid, vet inte vad det är med mig i år), men när man tittar ut genom fönstret så är det bara grått och regnigt och/eller en massa gråslask, men nu lyser vinterlandskapet så vitt och fint så det är ju en SKAM att inte ha det vintermysigt inne oxå tycker jag!!

Nähä, ut sista kissen nu och sen hög tid för sänggående :)

Den OUTHÄRDLIGA ångesten!!!

2010-12-03T12:55:00.001+01:00

I feel stucked!!
Tycker innebörden av hur jag känner det blir mer korrekt på engelska än det svenska "sitta fast".

Att må dåligt det vet jag var det är, jag har haft min beskärda del av den varan i mitt liv. Att må dåligt är ingé kul, det kan vara nog så jobbigt, speciellt om man egentligen inte själv kan förstå VARFÖR man mår dåligt (vilket ju kan hända), men jag vet i fan om inte det jag är inne i just nu är värre trots allt!

Alltså, jag mår inte dåligt, inte alls!
Trots det bär jag sen en tid tillbaka på en slags inre stress som alltmer övergått till ångest, en ångest som bara tilltar i styrka för var dag som går och jag tycker alltmer att det börjar bli fullkomligt outhärdligt!!!!
En del kan drivas framåt i sin ångest, göra saker för att försöka springa ifrån ångesten. Själv blir jag som handlingsförlamad, något som jag tror i sin tur bara ökar på min ångest.

Jag gör det här blogginlägget för att jag vill försöka få mig själv ut ur den här negativa spiralen som jag inte själv förstår.
VAD är det jag har ångest för???!! Det är det jag undrar.
Som sagt, jag mår inte dåligt, jag tycker på det stora hela att mitt liv är mkt bra och jag trivs med det mesta, jag känner lust och inspiration att göra saker, MEN ORKEN, det är orken som fattas mig på nåt sätt.
Är det bristen på ork som ger mig ångest, eller är det ångesten som ger mig brist på ork?

Hur som helst så måste jag GÖRA nånting nu!!! Det måste till HANDLINGAR så att jag kommer ur det är, för jag står snart inte ut längre!!!
Inte är det nån försenad 40-årskris. Så vad ÄR det då??!!
Varje kväll när jag lägger mig tänker jag: Imorgon, imorgon är det NYA friska tag som gäller!! Upp tidigt och ta itu med dagen!!
Men så sker ju inte :(
Vissa drivs upp ur sängen av sin ångest, min ångest trycker ner mig i sängen.

Ångesten kommer av NÅT, det är jag säker på!! Den finns inte där bara för att finnas där, den finns där av en orsak, för att jag (och/eller mitt inre) är i obalans på nåt sätt.
Jag är helt säker på att en stor del av min ångest har samband med att jag inte gör allt det där jag säger till mig själv att jag ska göra, min känsla av att inget hinna med på dagarna, att jag aldrig får städat klart och få ut saker på Blocket som jag så desperat behöver då min ekonomi är totalt under isen......men VARFÖR sätter jag bara inte igång och GÖR saker då???!! Drar ut den där feta tummen ur röva å börjar AGERA!!!

Ingen kan hjälpa mig ut ur det här mer än jag själv, men man kan behöva nån "krycka" på vägen eller vad jag ska säga, och min tanke nu är att bloggen ska få bli denna krycka!
Jag behöver ta TAG i mig själv och mitt liv nu, få struktur och ordning!! Så jag tänker att om jag tar och har bloggen som en slags redovisningsdagbok över vad jag företagit mig på dagarna så kanske jag kan få den där sparken i baken av mig själv på nåt sätt att komma igång om jag efter varje dag får ner svart på vitt vad jag har gjort!
Att det kan bli en sporre för mig själv att jag verkligen ska ha nåt att skriva ner varje dag! Bloggen som hjälp till självhjälp har jag tidigare använt mig av (på gamla bloggar) under många år, och nu är det nog dags igen!

Har ju tidigare tagit upp det här om att försöka göra nån form av schema för mina dagar, iaf under en tid tills jag fått ordning på mina vardagsrutiner igen, det har jag som ni förstår inte gjort ännu!
Jag skulle kunna dela upp mina problem i lite olika bitar.
Jag har en tendens att fastna i saker, om jag tex ska röja ut bokhyllan och river ut allt jag har så råkar jag fasta i nån bok, en bok som får mig intresserad av nåt annat som jag fastnar i som osv osv, ja ni fattar grejjen........det hela slutar alltså med att det som var tänkt att bli nån form av städning och där målet var att bringa ordning bara resulterar i ännu mer oordning eftersom det nu ligger böcker överallt. Och så är det med ALLT, jag snöar in på nåt HELT annat än det jag skulle göra ifrån början!

Jag har svårt att påbörja saker, och när jag väl påbörjat nåt så har jag svårt att slutföra det för att jag hamnar på alla möjliga "villospår" och tillslut är det bara ännu mer kaos än vad det var när jag börja :/
Sen så är jag sån att jag har svårt för att portionera upp saker, tex städning. Får jag inte gjort ALLT på en gång så bli inget gjort. Mina ambitioner står inte i realitet med verkligheten och jag har svårt att inse mina egna begränsningar, jag sätter upp för höga mål/krav och när jag inte uppnår dem så blir jag besviken på mig själv och handlingsförlamningen knackar på dörren.
Jag har å ena sidan svårt att göra en sak i taget, fast å andra sidan har jag svårt för att göra flera saker samtidigt (eller att hålla många bollar i luften som det ju så fint heter).
Jag påbörjar en sak men slutför den inte för att det som sagt så ofta "händer" nåt annat på vägen, istället för att slutföra det jag skulle göra och SEN göra det där andra som nu råkade dyka upp.

Så man kanske skulle kunna sammanfatta läget med att jag behöver få bättre struktur, göra en sak i taget och inte sätta upp orimliga mål! Vad sägs om det?
Likaså att ha vissa rutiner/saker som bara SKA göras varje dag därför att man som människa behöver det för att må bra och ha ordning på livet och tillvaron.

Varvar ner, ANDAS och försöka se det jag trots allt HAR gjort och inte bara våndas för allt jag borde gjort men inte har fått gjort ännu.
Jag är skyldig både mig själv och Tindra att jag tar tag i det här nu!!! Hon kan ju fan inte ha en matte vars ångest bara blir värre för var dag som går, för säkert kan hon känna av min ångest och ingen levande varelse mår bra av det :/

Nåväl. Nu ska jag göra mig i ordning här (för DET är ju ytterst sällan att jag lyckas göra på mornarna *suck* jag har verkligen en tendens att göra saker å ting i bakvänd ordning på dagarna), sen ska jag läsa klart dom sista sidorna i boken Taxar, kärlek och sorg och sen så är det dags för långpromenad med Tindra, ett besök på GG:s, sen hem och lämna Tindra och så ska jag bege mig av till bibblan och lite ärenden, och tja sen är det väl redan kväll misstänker jag :(
Jag HATAR verkligen vintertiden (som ju eg är den normala tiden) för det är ju svart som natten redan vid halvfem på eftermiddagarna och då går luften ur mig alldeles och jag blir DÖDSTRÖTT och orkar inte företa mig någonting. Men det här året har varit värre än nånsin tycker jag, eller så är det bara så att jag glömmer mellan åren?

Sammanfattningsvis skulle man kanske kunna säga att det känns som om jag bara står på samma ställe och trampar vatten; det går åt en jävla massa energi men jag kommer ingenstans :/

Nähä, full fart här då!!

Idag damp det ner nåt roligt i brevlådan :D

2010-12-02T14:18:00.001+01:00

Jag hade beställt Hundboken Classic 2011 och den damp ner här idag :)

Det är en almanacka där man bl.a kan föra träningsdagbok och där det finns en massa matnyttig info för oss hundägare. Tänkte att den här almanackan ska ge mig inspiration och lite bättre struktur på min träning och mina aktiviteter med Tindra nästa år :)

Läsa böcker är bra.......tror jag :)

2010-12-02T13:55:00.009+01:00

Nu är jag verkligen inne i en bokläsarperiod igen och jag tycker det är SÅÅÅÅÅ skönt!!!

Det finns SÅ mkt jag älskar med informationstekniken! Den har revolutionerat mitt liv på SÅ många plan, fått mig att komma ut ur mina rädslor inför sociala kontakter i allmänhet, och nya sociala kontakter i synnerhet.
Jag har lärt mig att interagera med människor, att bli mindre enkelspårig och rigid och inse att det finns så många andra sätt att resonera på än på mitt sätt, att det finns så många fler erfarenheter och att mina sätt inte alltid är dom bästa.
Jag har lärt mig att saker inte behöver vara antingen eller, svart eller vitt, utan att livet och kunskaper kan faktiskt innehålla både nyanser och både och! Att man kan välja flera olika synsätt, att man kan ta lite här och lite där och ta till sig kunskaper ifrån många olika skolor och människor och inte slaviskt följa en enda lära, och där detta varit allra mest uppenbart i mitt liv är detta med hunderiet: inställningen till hundar och framförallt samvaron och träningen med hundar! Jag har lärt mig SÅ mkt nytt genom alla nya människor jag lärt känna i cyberrymden, saker jag troligtvis aldrig skulle lärt mig annars eftersom jag inte skulle ha sökt mig till den informationen självmant s.a.s.
Mitt liv har blivit SÅ mkt rikare på alla plan tack vare informationstekniken :)

Sen har vi ju detta med smidigheten!
Tänk så enkelt att hemma på sin egen kammare kunna leta efter böcker, musik, talböcker och filmer på bibblan; reservera, ställa sig på kö, låna om etc. Så smidigt och enkelt vårt liv har blivit på många sätt.
När det gäller bibblan så återupptäckte jag denna instituion för bara en sisådär två år sedan eller nåt. Av många olika orsaker så hade det här med bibliotek fallit i glömska hos mig efter jag slutade mina universitetsstudier år 2000, och redan då så var folkbiblioteket nåt jag bara besökte i undantagsfall då dom råkade ha nån kurslitteratur som kanske var utlånad på universitetsbiblioteket och hade långa kötider.
Biblioteket var alltså en glömd resurs för mig. Ibland kunde jag bli påmind av någon, som tex när jag sa till min mamma att: "Ojoj, nu måste jag köpa nån bok om kaniner", när jag och min dåvarande hund hade hittat en stackars liten bortsprungen vädurskanin i Slottsskogen som ingen ville veta av eller kunde ta hand om....."men det kan du ju låna böcker på bibblan", sa mamma (ja detta var alltså några år innan jag hade skaffat mig internet).

Som sagt, det som i mina unga år var mitt andra hem hade i IT-världens tidsålder fallit i glömska då jag helt plötsligt en dag råkade ramla in på bibblan i Linnéstaden för att låna deras toa. Då kom jag ihåg att jag kanske skulle ta och hämta ut ett nytt bibliotekskort då mitt förra försvann i.o.m att jag hade tappat min plånka flera år tidigare.
Sagt å gjort, nytt kort fick jag och sen strosade jag i timmar därinne. Men vet ni va det festligaste var? Det var min både mentala och rent kroppsliga reaktion på denna upplevelse! Jag var som ett barn i en jättelik godisbutik! Jag erfors av en sån ENORM lycka och förundelse över att man kunde låna böcker HELT GRATIS!!! Man skulle kunna ha trott att jag var en invandrare från nåt diktatoriskt land som aldrig hade fått uppleva friheten i att få kunna ha tillgång till vilken litteratur man vill.
Jag var helt hänförd och förundrad, och en sån enorm lycka genomfor mig att jag nästan inte kunde hålla inne med mitt bubblande lyckoskratt, det ville bara UT och jag ville skratta ut min oerhörda lycka över denna nyupptäckt!!

Det härliga i allt det här var att jag tycker det är så sällan man idag som medelålders vuxen drabbas av denna ofantliga lycka över de små tingen i vardagen, vana som vi är att få allt vi pekar på i princip, där allt man vill ha skall vara en självklarhet att få. Jag var som ett lyckligt barn på julafton eller som en nyförälskad, och jag bara njöööööt av känslan som höll i sig i många många besök, och som fortfarande inte helt har lämnat mig :)

Nåväl, på samma sätt som IT-åldern har förenklat mkt så har den oxå försvårat en del. Jag tror inte jag är ensam om att känna att tiden inte räcker till till allt man vill göra. Jag kan ju tex inte skylla på att jag jobbar mer, ändå räcker inte tiden, för att man har så svårt att slita sig ifrån sina apparater (mitt fall gäller det alltså även TV:n). Tiden räcker på nåt sätt inte till att göra allt man vill i cyberrymden och allt man vill i det verkliga livet, och iaf så har JAG en tendens att fastna i dator- och TVvärlden istället för att göra mer saker och LEVA mer i det verkliga livet där utanför skärmarna. Datorn står där hela tiden som ett "dåligt samvete" på nåt sätt.
Dessutom tycker jag datorn så lätt slukar så ofantligt mkt mer tid än saker man gör i det verkliga livet, allt tar sån tid på nåt sätt :/

MEN, när man väl tar sig en teknikpaus så upptäcker man hur skönt det är! Nåja, visst kan en viss "oro" och abstinens infinna sig, men ignorerar man den bara så brukar den snabbt ge med sig och man känner lugnet återkomma och man gör en massa andra saker - som att tex läsa böcker - tills man en dag sätter sig där igen för man ska "bara" kolla mejlen, å så blir man sittande igen.....

Jag gör inte alls lika mkt på datorn nu som förr, speciellt inte som då jag inte hade hund. Då hann jag läsa alla min mejl, tävla en massa och vann en massa (vilket va kul!), blogga massor, var superaktiv på forum, läste nyheter osv osv.....nu är det inte mkt av detta jag hinner, ändå tycker jag datorn slukar på tok för mkt tid.

När det gäller TV:n så finner jag det dock allt lättare att låta bli att titta på den, för helt ärligt; program som tex Ung & Bortskämd det var kul i första avsnittet, och även det andra orka man med, men sen blir det ju bara ett stort GÄÄÄÄÄÄSP av sådana program, vi har sett det SÅÅÅÅÅ många gånger förut, det är uttjatat. Eller som Pensionärsjävlar, första programmet skratta jag så jag tjöt men redan i det andra avsnittet började det kännas tjatigt och jag har därefter föredragit att se på Grotesco på svt1 på samma tid istället, ett humorprogram som både är varierande och mkt mer intelligent. Likaså alla tusen olika varianter på olika amerikanska kriminalserier, man är mätt nu.....så TV:n är alltså inte så svår att avstå.

Så, när jag alltså då och då får mina ryck och sliter mig från apparaterna (vilket ändå är på tok för sällan tyvärr) och tar och läser istället så njuter jag verkligen av det!! Även här har jag mina perioder; ibland är det bara kriminalromaner, ibland mkt faktalitteratur om just det ämne jag råkar ha snöat in på för tillfället, ibland är det bara skönlitterära romaner och nu är jag alltså inne i hundboksfasen i mitt läsande. Jag läser både hundböcker av mer skönlitterär karaktär, böcker som är nåt slags mellanting mellan skönlitterärt och lärande, och så mer fakta/läroböcker.

Jag har ju som sagt börjat så smått med klicker som jag skrev om här. Jag har börjat på ett inlägg om klicker och bakgrunden till metoden, men jag har tagit en liten paus i skrivandet i det inlägget, men det kommer vart det lider :)
Har inte läst klart hela den boken jag skriver om i det inlägget ännu.

Häromdan lånade jag två böcker på bibblan varav den ena jag har läst ut, Hunden som hobby av Lisbet Helleberg. Den handlar främst om henne och hennes goldenhundars liv, men tar oxå upp en del om träning och annat.

Just nu läser jag (och planen är att jag ska läsa ut den idag så jag kan lämna tillbaka båda böckerna och hämta två nya böcker om klickerträning som jag reserverat/beställt till mitt bibliotek och som har kommit) en bok som väl egentligen är en skönlitterär bok men vars fokus ändå ligger på hundarna. Detta är den första boken jag läser av Yrsa Stenius (finns många böcker av henne jag vill läsa, har bara inte blivit av ännu men nu kommer jag nog snart ta mig an dem för jag gillar verkligen hennes sätt att skriva) och den heter Taxar, kärlek och sorg.

Vinterfin kamphund ;)

2010-11-30T16:19:00.006+01:00

En något seglivad myt (så som jag ser det iaf!) som finns om hundar av bulldogras eller bull&terrierras, dvs hundar med mkt kort päls utan underull, är att dom inte gillar att gå ut i dåligt väder och om det är kallt........nä tro fasen det, dom FRYSER ju!!
Tack o lov så är kunskapen bättre idag och funktionella hundkläder är inte längre något som bara är förbehållet äldre damer med småhundar, utan även de tuffaste grabbarna med sina amstaffar och pitbulls har idag täcken på sina hundar :)

Nu är det ju såhär att vissa hundindivider faktiskt inte vill ha någon form av kläder på sig och då får man ju acceptera det, men många av de hundarna vill faktiskt gå långa promenader ändå även om det är kallt ute, så det där kan ju skilja sig lite från individ till individ. Tindras mamma Lyra tex vill INTE ha täcke på sig, men Tindra verkar tycka det är skönt.

Är hunden varm och kanske dessutom fått en bra tassalva insmörjd på tassarna innan promenaden som skyddar mot väta, salt och kyla så vill även de allra flesta bull&terrierhundar gå på långpromenader precis som vanligt :)
Regn tycker dock de flesta hundar av de här raserna inte om även om dom har regntäcke på sig, dom blir ju blöööööta om nosen jueh.....men har man bara varit ute en liten stund så brukar dom komma på att sååååå farligt är det ju inte och det är allt skönt att få gå på en promenad iaf ;)
Ofta så är nog sanningen den att det är husse/matte som inte vill gå en långis, och om hunden visar minsta tecken på att inte vilja gå ut så låter man den få "sin" vilja igenom och bara kissa och gå in igen, men som sagt; ofta så upplever jag att det bara är ett motstånd initialt som strax går över om man bara ger hunden en liten stund att vänja sig vid vädret.....ni vet, det finns inget dåligt väder å allt det där ;P

Sen får man ju förstås inte glömma att även hundar kan ha sina dagar då dom inte har samma ork lust och energi, precis som vi.....det ska ju inte va nåt slags självändamål att släpa ut en hund som absolut inte vill gå ut en dag på en lång runda "bara för att". Vissa dagar när regnet VRÄKER ner och/eller snålblåsten biter igenom precis allt (vilket händer nu som då här på västkusten) så VILL faktiskt Tindra inte vara ute oavsett hur påklädd hon är, och då får hon göra sina behov och sen gå in.

Två saker som man ska tänka på tycker jag är att inte glömma att sätta på ett regntäcke om det regnar mkt ute och det är något kyligare i luften (tex vissa sommardagar som inte är så varma) ifall man skall gå en längre runda, för är det inte varmt i luften så blir hundar utan underull väldigt fort nerkylda av regn/väta. Då räcker det ju självklart med ett tunnt täcke som skyddar ordentligt mot väta, tex det jag har till Tindra.
Det andra man ska tänka på när kylan kommer på vintern är att inte ta på kläder FÖR tidigt! Sålänge det håller sig ovanför eller runt nollstrecket och det inte blåser svinkallt (vilket det ju som sagt ofta gör här på västkusten tex) så kan man gott låta hunden få vara utan täcke om man vet med sig att man skall vara i rörelse hela tiden. Detta för att även våra raser får vinterpäls och om man klär på dom för tidigt så kommer dom inte få sin ordentliga vinterpäls som dom behöver, och då kommer dom frysa ännu mer. Ska man däremot kanske gå på kurs eller dylikt där man vet att man kanske kommer vara en hel del stilla oxå så är det ju bättre att ha på hunden en kappa.

En tredje sak förresten, självklart är valpar och äldre hundar mer känsliga, så de kan man ta på lite tidigare om man märker att dom är väldigt frusna, på äldre hundar bör man ju tänka på deras leder tex. En del hundar är oxå mer frusna och vill kanske ha nån liten tröja på sig även inomhus på vintern, och ute innan det är såpass kallt att man börjar sätta på ett riktigt täcke. Många hundar av vår ras vill ligga under täcket och sova, Tindra däremot ligger förvisso tryckt mot mig (vilket JAG tackar för för JAG är en ruskigt frusen själ som ligger och sover fullt påpälsad under vinterhalvåret), men under täcket, nä det blir för varmt.

Här är Tindra i sitt nya varma vintertäcke som hon fått av sin tvåbenta mormor :D

Men ÄR hon inte bara söööööötaste tjejjen??!!!

Som ni kan se så sitter inte "remmen" runt magen så bra, detta pga att hon börjar bli lite bred i fronten nu lilltjejja och bredden på skallen börjar komma så smått, men midjan är smal o smärt....så när man har en hund av denna kroppstypen får man "mixtra" lite ibland. Har köpt kardborreband som jag ska sy på så att det inte blir en sån "flärp" utan att jag kan sätta det ordentligt så det passar henne :)

Längtar tills den dagen jag kan få till en SNYGG bild på lilltjejja ifrån sidan......posera är inte hennes starka sida, och fotografera inte mattes ;)

Alla bilderna är klickbara och blir större om ni klickar på dom :)

Det finns dagar man kanske aldrig borde ha vaknat upp till.....

2010-11-30T14:40:00.004+01:00

idag kan vara en sån dag ;)

Born and breed göteborgare som jag är så HAR jag ju en sån jävla sjuk å kass humor!! Lägg därtill min brittska ådra som ofta bidrar med en ganska torr och för många en långsökt form av humor (så tolkar iaf jag det eftersom det ofta missuppfattas och tas för blodigt allvar).....då är det skönt att ha en självsfrände i WoB som ALLTID hajjar grejjen, det är skönt att veta att man ÄR inte är ensam därute!! ;P

Sen var det ju det där med ordvitsarna, JAG skäms inte över göteborgarnas - och därmed MIN - faiblesse för ordvitsar och blev faktiskt lite besviken på stadens son Håkan (som vi alla älskar, profet som han ju faktiskt är i sin egen hemstad) som inte ville stå upp riktigt för denna fina göteborgstradition i Robins.....kanske var det därför jag drömde inatt att han hade dött (minns inte av vad, men nåt hastigt som typ en hjärnblödning), men det får vi ju hoppas inte var en sanndröm förstås :O

Först tänker jag bjuda er på en helt underbar liten snutt ur SVT:s program Debatt....här har ni en tvättäkta göttebosska mé dom rätta taktera, tyvärr är dom ett utdöende släkte :(
Sen tänker jag bjuda er på en kass ordvits, för ALLA ordvitsar är självklart kassa, det är ju liksom det som är vitsen (höhö!) med ordvitsar.....något som inte alla verkar ha förstått!!

Vet ni varför Jimme Åkesson aldrig vill vara försenad?
Han vill ju inte vara sist!
Idag är det alltså en såndär dag då bara en massa mer eller mindre sjuka - och för omgivningen jobbiga - associationer dyker upp i hövvet på mig och bara vill uuuuuuut.........alltså skall jag nog hålla mig för mig själv idag, hunden lär ju inte lida av knäppheterna som kommer ut ur munnen på mig iaf.........får vi väl HOPPAS......men VETA, det kan man aldrig göra ;)

Jag säger som knugen sa då det begav sig: Det sa klick!

2010-11-27T13:30:00.003+01:00

Ja faktum är att jag även säger som knugen säger idag: Nu vänder vi blad och går vidare.
SÅÅÅÅ mkt framåt har det ju tyvärr inte gått sen förra inlägget, men nu tror jag mig nog våga påstå att jag är på G......ja, igen då får man väl säga ;P

Har fortfarande lite svårt att få livet och tillvaron att gå ihop (för att inte TALA om ekonomin....nä som sagt, den talar vi inte om!). Jag har för mkt tid och för lite struktur, vilket i sin tur föder ett slags kaos (om kaos är granne med Gud så kan jag säga att jag ÄR Gud :O) och ett ständigt dåligt samvete för Tindra (för jag tycker inte jag gör så mkt som jag borde med henne för tillfället), och en otillfredsställelse i att jag trots all denna tid inte får ordning på mitt hem mm. Nåväl, ska inte trötta ut er med detta tjat IGEN *suck*

Det mesta här i livet handlar ju faktiskt inte om kvantitet utan om kvalitet, och om man av ena eller andra orsaken inte känner att man kan uppfylla den kvalitativa biten så kompenserar man gärna det med kvantivitet. Det kan ju vara allt från tidspressade föräldrar som kompenserar barnen med saker istället för den tid och kärlek dom egentligen behöver, eller att man som jag kompenserar nån slags brist på vettig aktivitet med att handla för mkt, eller att jag kompenserar mitt dåliga samvete för Tindra med.....tja med vad?

Man kan väl säga att jag under en tid varit medveten om att det måste till vissa förändringar, både för min och för Tindras skull. Jag vet ju med mig mina svagheter ang att sätta gränser, vara konsekvent etc och att jag binder upp mina djur väldigt hårt till mig, på gott och på ont. Tindra är en OTROLIG mammagris, inte så att hon inte kan vara ensam hemma, det går hur bra som helst, men är hon hos sin högt älskade mormor tex så är det INGÈ kul ALLS att vara där utan matte säger Tindra å sitter vid dörren och gråter.

Jag har märkt av en viss "stress" hos Tindra den senaste tiden. Inte riktigt den typen av stress som min förra hund hade, hon var ju av vallhundsras och var till sin natur lite "nervig" som dessa hundar gärna är. Tindras stress är av ett litet annat slag men har oxå lite att göra med hennes ras, dvs en ras som har en väldig PÅ-knapp när nåt händer. Dessutom har jag märkt vissa tendenser till att vara "rädd/nervig" för saker som det inte finns nån som helst anledning till, detta var även nåt min förra hund hade perisodvis och jag vet ju att det är nånting hos mig som jag för över till hunden.
Ett exempel är att Tindra börjat bete sig som om hon är LIVRÄDD för att få stryk eller nåt när jag ska sätta på henne hennes sele när vi ska gå ut. Så fort den kommit på är allt bra, men blotta åsynen av den gör att hon springer å gömmer sig när jag tar fram den, trots att den ju innebär nåt positivt. Och i dessa lägen så gör jag ju helt fel, jag beter mig som om det vore nåt "farligt" eftersom jag tex försöker locka fram henne med godis och "pjoskar". Nä jag PRATAR helt enkelt för mkt med Tindra just nu i bemärkelsen "tutti-nuttar" i tid och otid när jag istället behöver vara tydlig och konsekvent i mitt kroppsspråk och i mina handlingar!

Jag har som sagt vetat detta en tid, vetat att jag behöver göra en del förändringar i vår vardag både beträffande aktiviteter och mitt sätt att vara.
Hon är en något bångstyrig tonåring just nu som testar sina gränser gentemot hela världen kan man säga; vad kan jag göra, vad kommer jag undan med, vad kan jag inte göra osv?
Det är MITT ansvar som matte att leda henne igenom denna "turbolenta" tid med en fast och varsam hand och visa henne hur man bör bete sig, vad man får göra och inte får göra, vad som ger harmoni istället för att jag som nu till viss del ger disharmoni.

Jag märker ju själv skillnad när jag är bestämd och när jag inte är det! När jag menar allvar så förmedlar jag detta bara genom mitt sätt att vara, jag håller inte på å säger en massa saker som tex "nej", "gör inte så", "låt bli" etc, jag bara GÖR det som ska göras, punkt!
Klippa klorna tex, jag bara klipper dom nemas problemas, bada henne nemas problemas, föna henne efter bad nemas problemas, men att få henne att ge fan i att bråka i andra situationer som tex när jag ska borsta henne då har jag inte varit lika bestämd vilket hon känner och då krumbuktar hon och bråkar på alla möjliga vis, trots att ju borstning är en mkt mer simpel sak än tex kloklippning. Det är alltså inte graden av "obehag" som avgör hur hon beter sig utan vad jag förmedlar! Är jag bestämd ja då finner hon sig, är jag mer "vek" så trilskas hon, och det här kan ju överföras i hur många situationer som helst för tillfället (och har varit så till och från även tidigare).

Alltså, jag har vetat att det är saker jag behöver bli bättre på. Jag vet mina brister, MEN.......mitt hjärta är ju sååååååå mjukt för denna lilla damen och vi lever så tight så det är så oerhört svårt att inte bli den där hemska matten som överöser sin hund med sin ständiga kärlek och ser henne som sin lilla bäääääääbis! Hon ÄR min bäbis och det kan hon fortsätta vara, dvs sålänge jag inte glömmer bort att hon FÖRST och FRÄMST är en HUND med en HUNDS behov, med en hunds språk och referensramar och bör bli behandlad som den hund hon faktiskt är för att må bra!

Nå, jag ska försöka nå fram till pudelns kärna nu eller vad jag ska säga........det är tunnsått med blogginläggen men när jag väl gör dom är blir dom oändligt långa :/

Ibland behöver jag en spark i ändan och nån som talar om för mig att: SÅHÄR SKA du göra!! Oftast så är det ju saker jag redan vet om själv, men jag behöver liksom få höra det av nån annan för att ta mig i den berömda kragen. Lena på GG:s som jag talat om många gånger förut är väl lite som en slag mentor för mig, jag bara MÅSTE in på GG:s minst en dag i veckan för å tjöta lite med Lena, få nya lärdomar, ny inspiration och energi, och lite uppläxning ibland när det behövs :)
Jag behöver nån som tar mig i örat på ett bestämt men kärleksfullt sätt haha, precis som JAG behöver vara den matten för Tindra just nu......som tonårsmorsa kan man ju inte själv hålla på att vara en velig flamsa som bara håller på å curlar, oavsett om det gäller barn eller hundar!

Nåt som jag ju varit medveten om sen ett par år tillbaka är att vill man veta hur man mår så ska man titta på sin hund, för det finns ingen/inget som avspeglar ens mående så väl som en hund, en hund är fullkomligt ärlig!!
Alltså har jag vetat sen en tid tillbaka att jag känner mig stressad. Visst, det skulle jag väl kanske veta utan Tindra oxå, men med Tindras beteenden och hennes ökade stressnivå så kan jag inte förtränga mitt eget mående och därmed låta bli att göra nåt åt det, för för min hunds skull och för hennes välmåendes skull så MÅSTE jag ta tag i mitt eget mående, så ÄR det bara!!

En annan sak jag har märkt med Tindra den sista veckan eller två är att hon går upp väldigt i varv när hon leker med andra hundar och börjar bli lite väl hårdhänt ibland. Jag har märkt att det kanske inte alltid bara handlar om lek längre utan börjar handla om att mäta sina krafter och sin status, och jag har inte riktigt vetat hur jag ska tackla detta.
Vis av misstagen jag gjorde med min förra hund som efter två års ålder inte kunde umgås med andra hundar så vill jag inte göra om samma misstag med Tindra. Jag VET ju att den vuxna hunden inte behöver umgås med kreti å pleti, att det kan vara stressande och att Tindra just nu är i en känslig fas i livet ang umgänget med andra hundar. Så vad jag ska göra har jag väl egentligen vetat men jag har skjutit det framför mig för att JAG tycker det är jobbigt att säga nej; både till att inte låta Tindra få leka och hälsa på alla hundar som vill och att säga nej till andra hundägare, speciellt eftersom jag träffar så många av dom mer eller mindre varje dag.

Men nu har jag som sagt fått "bastning" av Lena och hemläxa, det känns skönt att nån annan talar om att nu MÅSTE du ta tag i detta och nu GÖR du så och så! Konstigt egentligen för det är ju inte som om det Lena sa igår är några nyheter för mig, men det ligger som sagt på ett psykologiskt plan det där att man behöver nån annan som talar om spelreglerna för att man ska få tummen ur, iaf är det så för mig.

Nu är det oxå såhär att Tindra sen en tid tillbaka har lite hudproblem uppe på skallen och på örontipparna (inte helt ovanligt hos staffar), detta har jag inte bloggat om eftersom jag varit så usel på att blogga det sista, men jag ska göra det. Så vår hemläxa handlar inte bara om "hundträning" i den bemärkelsen utan om att Tindra behöver gå ner i varv rent fysiskt för att kroppen skall få en chans att läka ut detta. Som det är just nu så går allt i 180 så fort det händer nåt, och min inre stress påverkar ju oxå hennes stressnivå.

Så vad skall då ändras?
Först och främst så skall Tindra lära sig att ha tråkigt och att jag inte skall ägna all min tid och uppmärksamhet åt henne! Detta hade jag först svårt att ta till mig när Lena sa det eftersom jag ju tycker att stackars Tindra HAR tråkigt 90% av tiden, och att jag inte alls ägnar så mkt tid åt henne som jag borde (därav mitt dåliga samvete, men som sagt; det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet).
Men sen när jag kom hem igår så insåg jag att jag faktiskt ägnar alltför stor uppmärksamhet åt Tindra, men på fel sätt. När hon var valp så var det ju viktigt att uppmärksamma henne precis som man skall göra med små barn, men nu är hon inte valp längre och att hon jämt får bekräftelse ifrån mig när hon söker min uppmärksamhet är inte av godo av en massa olika orsaker.
Dels så kommer hon aldrig lära sig sluta hoppa upp på mig och på andra människor om hon hela tiden får nån form av uppmärksamhet och bekräftelse när hon gör det (tex inomhus så klappar jag henne ofta när hon gör det, eller leker med henne om hon kommit med en leksak och hoppar upp på mig), dels så blir det en slags stress för henne att inte kunna koppla av.

Jag märker att detta är lite situationsbundet. För det mesta så ligger hon lugnt och stilla i soffan, men om jag tex sitter vid datorn så ställer hon sig på soffan vid armstödet och gör "high five", då VET hon att hon får min uppmärksamhet, att jag high fivar å gullar å lallar med henne, så kommer hon kanske med en leksak och jag börjar leka med henne. Igårkväll ignorera jag henne, i ögonvrån kunde jag se hennes förvånade min, men strax så gav hon ju faktiskt upp och la sig ner (ujuUJ vad det sved i mammas hjärta!), och det är denna hjälp hon behöver få; dvs att förstå att hon inte ALLTID måste stå i världens centrum och få allas uppmärksamhet hela tiden!!
Likaså om jag är hos nån kompis, då är hon hela tiden på och vill hoppa på den personen för att få uppmärksamhet, "gå och lägg dig" är ett begrepp hon inte har en susning om vad det betyder.

Sen kommer vi till detta med stressen utomhus.
Jag är ju själv en person som gärna går fort, men jag ska anstränga mig för att dra ner vårt tempo på promenaderna. När hon är lös är det inga problem, det är i koppel som hon dels gärna drar och dels upplever jag att vårt tempo gör att det blir lite av en stressfaktor.....vi behöver liksom coola ner oss båda två och lukta på lite mer på blommorna (fast nu är det SATANS kallt att stanna å lukta på blommorna ;O). Att hon är mer forcerad i kopplet nu (och är i en ålder där allt annat än matte är mer intressant) gör att vi har en väldigt dålig kontakt när hon går i koppel, sen är jag ofta lat och bekväm och har varit URUSEL på att jobba med kontakten i koppel det sista, så där skall det bli bot och bättring!

Sen så är det då detta med andra hundar.
Hon har nu ett hälsnings- och lekförbud tills vidare, och det tror jag är välbehövligt för det är ett enormt stressdragande i kopplet så fort vi ser en hund i allmänhet, och en hund hon känner i synnerhet....att försöka få kontakt med henne då är som att prata med en vägg, det spelar ingen roll om jag så håller en korvbit rakt framför nosen på henne, det är bara FULL fokus på den andra hunden och dragande i kopplet.
SÅ, nu blir det till att förklara läget för de hundägare jag känner så att de är införstådda med detta så att de inte tror att jag är otrevlig när jag inte hälsar utan bara ägnar mig åt att få Tindras fokus och följsamhet på mig, och hundägare jag inte känner behöver jag ju övht inte bry mig om och frågar dom om hundarna får hälsa/leka så får jag säga att: "nej inte just nu för hon behöver tränas på att inte hälsa på/leka med alla".

En sån "stressfaktor" är tex hundängen i Slottsskogen där Tindra är van att för det mesta bli släppt och att där busas det - antingen bara hon och jag eller så med andra hundar - hon börjar alltså gå upp i varv redan när vi börjar närma oss ängen. Ska inte gå förbi där på ett tag utan gå mer inne i skogen och på Azaleaängen i Slottsskogen för Azaleaängen förknippar hon inte lika mkt med hetsig lek.

Det är ju inte så att jag inte ska leka med Tindra, eller att hon aldrig mer ska få hälsa på andra hundar eller leka med andra hundar, men just nu så går hon lätt upp i varv och det blir en negativ stress. Tex så börjar hon gärna hoppa och bita på mig ute för att hon vill ha igång mig, eller om vi står still för länge och jag pratar med nån (hon har slitit sönder ett par av mina favorithandskar). Hon behöver få varva ner, och jag oxå!
Jag behöver göra mer saker för att min inre stress av att jag inget får gjort ska släppa (den stress som oxå påverkar Tindra negativt).
Tindra behöver få mindre av fartfyllda aktiviteter och mindre stressande yttre stimuli i form hetsig lek tex (vare sig med mig eller andra hundar), hälsa på varenda hund etc. Gå ner i tempo helt enkelt och göra mer saker som aktiverar nos och hjärna och bygga upp kontakten mellan oss igen.

Så detta är det vi skall fokusera på, och så hoppas jag att de här åtgärdena oxå skall hjälpa till att få bukt med hennes hudproblem!
När det är dags för hundmöten igen så kommer jag vara MKT mer restrektiv! Hon behöver inte hälsa på främmande hundar, och absolut inte leka med dom! På hundarna här i området så kan man hälsa ibland och ibland inte, och när det kommer till lekkompisar så kommer det inte vara mer än kanske 3-7 st som hon får lov att leka med, och det är de lekkompisar hon redan har och som hon känner väl och funkar med.

Jaha, å vad har KLICKET med det här att göra då (det där med att vända blad är ju liksom allt jag tagit upp här nu för att både jag och Tindra skall bli lugna och harmoniska igen)??!!
Jo, igår fick jag så ÄNTLIGEN tummen ur och fick köpt mig en bok om klickerträning av Anders Hallgren (klicker hade jag redan och tanken och lusten att börja har funnits sen Tindra var valp, jag har bara inte fått tummen ur!).

Så nu har jag och Tindra börjat lite smått och som alla andra som provat på det här med klickerträning - eller shaping som det oxå kallas - så är jag HELSÅLD!!! Sent ska syndaren vakna och det är ju bättre att börja sent än aldrig, men faktum är att jag är inte jätteledsen för att jag inte börjat tidigare för jag tror att den här nyheten i vårt liv kommer vara till stor hjälp för både mig och Tindra i det skeende vi är inne i nu, en hjälp för oss BÅDA för att ta oss ur den lite negativa spiralen vi för tillfälligt hamnat i :)

Det finns ju en uppsjö av böcker i klickerträning och jag vet inte på vilket sätt de är utformade, men det jag gillar med Anders bok är att han berättar om bakgrunden till denna träningsmetod och om mekanismerna, psykologin och beteendena som ligger bakom den här träningsformen, mkt intressant och lärorikt! Den här boken är tunn och väldigt basic och för mig känns det iaf som en jättebra bok att börja med innan jag går vidare med nån bok som kanske har mer direkta övningsmoment än vad denna boken har.
Och appråpå böcker, ni har väl sett att jag har en lista här brevid på hundböcker som jag tycker är bra?

Nähä mina vänner, nu ska jag borsta gaddarna och sen skall jag och Tindra bege oss av ut på en LUGN skön promenad.
Köpte förresten en spårlina igår för att ha på henne så att jag kan ha henne mer lös på öppna områden i Slottsskogen på kvällarna (och ibland även på dagarna) då hon vid några tillfället återigen har rusat iväg då hon sett en hund.
I skogen är det inga problem att ha henne lös, oftast möter vi inga där eller så brukar jag upptäcka dom innan hon har gjort det och jag hinner kalla in henne och koppla upp henne innan hon upptäcker mötande (med eller utan hund).

Spårlinan har jag alltså på för att jag skall kunna trampa på den om hon inte kommer på inkallning utan tänker sticka iväg till andra hundar eller människor. Köpte 15 meter lina men det tyckte jag var på tok för långt, det funkar inte om man vill kunna ha den i Slottsskogen där ju folk både går och cyklar och risken att nån trampar på den är för stor. Klippte av den till 12 meter och ska prova det tills vidare.
Å ena sidan kan den inte vara för lång om jag vill kunna använda mig av den på det sätt jag vill, å andra sidan kan den inte vara för kort för om Tindra sätter av så hinner hon långt på bråkdelen av en sekund och då gäller det ju att ha några meter att spela på så att jag hinner trampa på linan innan den tar slut ;P

Adios amigos :)

Jodå, det går framåt :)

2010-11-17T00:26:00.002+01:00

Ibland slår jag t.o.m mig själv med häpnad och gör ett rejält ryck, nu är jag rejält på G här med städningen och det känns helt underbart!! Kanske man kan börja få lite ordning på livet å tillvaron.
Nu ska jag snart ramla i säng här, men ville bara meddela att snart kan Gullan släppa in besökare igen *asg*

Som lite insomningsmusik får ni två låtar ifrån den svenska gruppen Johnossi. Jag hade aldrig hört talas om dom innan jag var och kolla på Green Day på Ullevi i somras där dom var ett av förbanden, en mkt positiv musiköverraskning :D

Här kommer lite kort från konserten i somras, men min kamera suger ju tyvärr.....eller så är det fotografen som är kass, eller både och ;)

Första förbandet Johnossi

Andra förbandet Joan Jett and the Blackhearts, still going strong :)

ÄNTLIGEN fick jag se Green Day live :D

SÅ jävla grym konsert!!!

Superbra kort.....NOT!! Billie Joe står framför baskaggen så det ser ut som om han har världens mikrofonfrilla haha, och nån brud har sin arm rakt framför Mike Dirnt ;P

Klicka på bilderna så blir dom större

När Gullan får oväntat besök så bjuder hon......

2010-11-10T17:41:00.005+01:00

inte in :O
Jomen så är det, iaf när det är som det är nu och jag FORTFARANDE inte har kavlat upp några ärmar :/
FY FAN va TRÖTT jag BLIR på mig själv alltså!!!!

Jo men, så var det........det ringde på dörren här vid halv ett tiden när posten brukar komma, så jag tänkte att: VA, har mina grejjor från Yves Rocher redan kommit! Titta i kikögat och förvisso stod det en mörkhårig kvinna utanför men inte var det brevbäraren inte, hade inte en aning om vem det kunde vara som stod där ute. När jag öppnade dörren så blev jag MINST sagt förvånad då det visade sig vara en gammal vän från förr!

Det är nog sex år sedan vi sågs sist och då skildes vi verkligen inte åt som vänner, hon hade nåt halvår år tidigare flyttat ifrån stan till en annan del av landet, och tja så har åren gått. Nånstans inom mig så har jag alltid vetat att vi kommer återuppta kontakten, vi har varit osams förr om än kanske inte såhär länge, men vi har haft uppehåll i vår kontakt periodvis under kortare eller längre stunder.

Nåväl, det var ju verkligen JÄTTEKUL att få se henne igen men OJ så otajmat hon kom.....eller snarare; det är JAG som är otajmad, JÄMT :((
Så ja så är det, jag bjöd faktiskt inte in henne! Visst hade jag kunnat bjuda in henne utan att skämmas, herregud vi har väl känt varandra i nästan 25 år eller nåt, men jag VILLE faktiskt inte pga att det på nåt sätt skulle kännas så fel nu när vi inte setts eller hörts av på alla dessa år att bjuda in henne till den här skiten. Hon har flyttat tillbaka till stan och var i mina krokar på ett ärende och hade tänkt höra om vi kunde gå nånstans och äta lunch, men även det var ju synnerligen otajmat :/
Förutom att jag är helt luspank så stod jag precis i beredskap att masa mig in i duschen, och idag är jag verkligen sunkig.....eller precis i beredskap kan man väl inte säga eftersom jag ÄNNU vare sig har kommit in i en dusch eller ens ut ur pyjamasen :O
Men det var tanken iaf att jag snart skulle in i duschen, hur som så var jag ju verkligen inte redo att gå ut och käka! Vi stod i trapphuset å tjöta en bra stund, fan hon måste ju tänka att jag är HELT jävla BÄNG, och det ÄR jag ju förvisso oxå *suck*
Men nu har vi tagit varandras nummer (och addat på fejjan såklart) så nu hoppas jag att vi kan träffas snart å snacka massa skit och uppdatera oss sen sist :)

Jaha undrar ni nu, inte kommit ur pyjamasen......men Tindra då, har hon inte fått komma ut???!!!
Jo då, DET är väl det enda jag gillar med den här årstiden; man drar bara en mössa över hövvet, lindar in sig i en stor halsduk, på med en varm jacka och så drar man på sig sina Marmotbyxor över pyjamasbrallorna, på med stövlar, vantar and off we go.......the Gullan way ;)

Ledsen!!

2010-11-09T16:17:00.001+01:00

Jag blev så fruktansvärt ledsen nu för jag har precis fått reda på ett par som fått avliva sin treåriga staff pga allergi som till slut tog ut sin rätt på denna vackra hund och han orkade inte mer :(

Jag har bara träffat den här hunden en gång då dom bor i en annan del av Sverige, men även om jag numer inte hänger så ofta på det forum som jag hängde på mkt förr så är det ju ändå där man fått följa med denna hund ifrån början. Ägarens lycka när hon äntligen fick hem sin lillkille, och bara tre år senare så tvingas hon till detta tunga beslut att låta honom somna in.

Detta ÄR ju rasens stora dilemma, problemen med hud och allergier :(
Det är många hundar som fått somna in på tok för tidigt pga av demodex, allergier eller svår furunkulos. Varför just denna hunds bortgång påverkar mig så mkt är väl kanske för att man "varit med" ifrån början, och att man på nära håll fått följa det tragiska förloppet som man som staffägare aldrig vet lurar runt hörnet känns det som om. Ett tag var jag tveksam till om jag skulle våga skaffa en staff pga att jag upplevde att det var så många staffar som hade fått somna in för tidigt under de senaste åren pga olika hud- och allergiproblem :(

ALLA raser har iaf NÅN rassjukdom att dras med tyvärr, det kommer man inte ifrån. Staffen är ju på många sätt en frisk ras, problemet är väl - så som jag ser det - att det som ÄR rasens problem får såna ödesdigra konsekvenser ifall ens hund har sån otur att drabbas. Många andra sjukdomar kan hunden kanske leva med om man anpassar livsstilen utifrån hundens situation och hunden kan ändå få ett gott och bra liv, man kan medicinera som kanske håller en sjukdom i schack eller som lindrar symptomen, men när det gäller hud- och allergiproblem så är det oftast inte hållbart i längden.

Innan jag fick upp ögonen för dessa problem var det inte ens nåt jag reflekterat över ang hundar, och man kan ju tycka att det LÅTER simpelt, men det är nåt så djävulskt plågsamt för hundarna har jag förstått :(
Det som känns extra jobbigt på nåt sätt är att en fullt frisk hund bara helt plötsligt kan få dessa problem, och om hunden är kanske två år eller äldre (denna hunden var runt två år har jag för mig när han börja få problem) så känns det kanske som att man passerat den känsligaste fasen egentligen för att hunden skall få dessa problem. Dessa problem brukar oftast uppkomma runt tiden för könsmognad när det är en massa hormoner i omlopp och hundarna ofta är mer mottagliga för olika sånahär saker pga att immunförsvaret inte är fullt uppbyggt och att hormonerna påverkar så mkt i kroppen, det händer mkt kroppsligt och immunförsvaret kan vara nedsatt pga en slags kroppslig stress.
Det är ju kanske när hunden börjar bli två tre år som man känner att man kan "pusta ut", men tyvärr kan hundarna dra på sig sånt här tex om immunförsvaret är nedsatt av nån annan orsak, tex en annan infektion i kroppen. Denna väldiga känslighet som ligger latent hos tex staffar gör att min filosofi är att man så långt det är möjligt ska undvika onödiga antibiotikakurer utan först och främst se till att bygga upp immunförsvaret med hjälp av kosten, MÅNGA problem kan rättas till genom justeringar av kosten och man behöver aldrig sätta in antibiotika (eller rent av att de problem hunden har inte ens är nåt som antibiotika hjälper emot)! Tyvärr är denna kunskap generellt mkt dålig hos veterinärerna som istället gärna sätter in bredspekrumantibiotika innan dom ens vet vad det egentliga problemet består i, och så sätts immunförsvaret ner ännu mer och innan man vet ordet av så är man inne i en riktigt ond cirkel :(

Jag är absolut inte emot antibiotika när det verkligen behövs, men det används på tok för ofta! Jag hade önskat en mer holistisk syn och samverkan och samarbete över lika kunskapsoråden både vad gäller humanvård som djurvård. I många andra länder har man detta i stor utsträckning, åtminstone vad gäller humanvården, på veterinärsidan är jag inte lika ajour på hur det ser ut men tror att tex Tyskland som är ett frontland inom detta arbetar mer så även inom djurvård.
Det är inte rimligt att begära att en veterinär i allmänhet skall kunna ha både en sån enorm bred och djup kunskap inom både medicin och näringslära, så därför vore det ju önskvärt om det tex på djursjukhusen fanns specialister inom detta område som kan jobba tillsammans med veterinärerna ang detta, precis som det finns sjukgymnaster på våra djursjukhus idag. Självklart finns det ju veterinärer med specialkompetens inom olika områden precis som inom humanvården, men kanske är det inom veterinärvården såsom i humanvården i Sverige att det råder ett visst motstånd emot ickekonventionella (läs: skolmedicinska) metoder och kunskaper, jag vet inte?

Det som känns så ledsamt med den här hunden är att han drabbades pga att immunförsvaret var nedsatt av nåt annat vid nåt tillfälle och som han medicinerade emot (om jag inte minns helt fel, låter det vara lite osagt men det var iaf inte så att det helt plötsligt bara blossa upp en allergi utan en utlösande faktor s.a.s). Sen började en lång kamp med utredningar, olika former av medicineringar och terapier, och till slut började det faktiskt att se ljust ut! Då kände jag ett hopp, ett hopp om att det KAN gå att komma till rätta med såna här problem såpass mkt att en drabbad hund iaf kan ha ett värdigt liv även om det kanske krävs livslång medicinering.......man såg en SEGER i kampen, ett hopp! Tyvärr visade det sig alltså inte bli fallet och det känns SÅ missmodigt!!
Dessa ägare har verkligen gjort ALLT man rimligtvis kan göra ang att söka hjälp hos specialist, vårda och sköta om honom på alla de sätt som behövdes både vad gäller medicin och andra terapier såsom kosttillskott, bad etc, ändå hjälpte det inte och det är det som smärtar mig så!! MÅSTE hoppet vara förlorat om ens hund får dessa problem??!! Det känns så tungt, för som sagt INGEN av oss med dessa känsliga raser går säker ifrån att ens hund kan drabbas av dessa problem :((

Det känns så tragiskt att en hund som knappt börjat sitt liv måste avsluta det :(
En hund som hade ett aktivt och bra liv med fantastiska ägare som verkligen gav honom allt en hund kan begära i livet för att vara lycklig. Dom tränade och tävlade med framgång i tex bruks och lydnad, alla framtidsplaner med aktiviteter som fanns för honom......nä det känns bara så satans jävla orättvist!!!

Jag och den här ägaren har inte alltid varit överens om saker, tex ang synen på vad man ger sin hund att äta.....vi har varit i "luven" på varandra i diskussioner och haft olika åsikter MEN, att ha olika åsikter och/eller förhållningssätt till våra hundar innebär inte att den ena eller andre är en dålig hundägare!! Och oavsett hur olika vi kan tycka ibland så är den här tjejen en fantastisk hundägare, duktig och engagerad och hon förtjänade verkligen att få ha sin vackra staff hos sig tills han blev en gammal herre med grå nos, och det smärtar mig oerhört att så inte blev fallet :((

Vad kan vi - staffuppfödare såväl som vi vanliga staffägare - göra för att vinna kampen mot dessa satans åkommor??!! JAG vet inte, tyvärr :(
Forskning pågår ju till viss del ang olika hud- och tassproblem och allergier, men mer forskning och samarbete mellan veterinärer, näringsfysiologer (och kanske ytterligare discipliner), uppfödare och hundägare behövs!!

Vila mjukt du vackra hund!!!
Nu ska jag packa på både mig och Tindra rejält med kläder (eller tja, hon ska iaf få sitt täcke på sig och tassarna ordentligt insmorda med tassalva) och så ska vi bege oss av ut i snöblaskblåsten för en stilla promenad. Jag känner att jag bara behöver få gå ut och bara VARA och rensa skallen för jag känner mig så sorgsen över detta beskedet om den här hunden, det känns så tragiskt alltihop och jag LIDER med hans ägare som var tvugna att fatta detta tunga och osjälviska beslut och låta honom få slippa sitt lidande!! Så orättvist :(

BiB?!

2010-11-09T13:06:00.002+01:00

Alltså varför heter det Bag in Box och inte Wine in Box?!
Visst, jag fattar ju att man åsyftar att det är en påse i kartongen, men är det att det är en PÅSE i kartongen som är det intressanta, är det inte att det är VIN i kartongen som är det intressanta??!! :O

Aja, bara en liten fundering ifrån Gullan en sånhär alldeles vanlig blåsig tisdagseftermiddag ;P

Så SJUUUUKT gott!!!

2010-11-08T23:43:00.001+01:00

Alltså jag är bara helt TOKIG i Yves Rochers julserie i doften apelsin & choklad!!

Jag brukar ibland köpa (*host harkel* periodvis alltför ofta) från Yves Rocher när jag får erbjudanden hemskickade till mig, och nu häromsistens så var det bl.a en serie med hudkräm mm i doften apelsin & choklad som dom bara har nu över julen som lockade.

Jag tyckte att det lät som en doft som kan vara god så jag beställde bodylotion, duschkräm, pumptvål och handkräm som jag fick hem häromdan, jag bara DOG när jag fick känna doften!! Så nu var jag helt enkelt tvungen att kolla på nätet om det inte fanns en Eau de toilette i serien. Jag hade för mig om att det fanns det men att jag inte beställde den för att jag inte var säker på om det var en doft jag skulle vilja ha som Eau de toilette. Så nu har jag beställt från YR för första gången på nätet, och så upptäckte jag att man slipper expeditionsavgiften så det blir ju billigare att handla på nätet än när jag får hem erbjudanden. Beställde en handkräm till för det går åt som smör på vintrarna för mig, hade velat ha lypsylet oxå men det var slut på lager (I-landsproblem!).

Så känner ni en doft av apelsinchoklad över Göteborg så är det bara Gullan som är ute å går ;D

HJÄLP!!!! Jag har blivit morsa till en tonåring :O

2010-11-08T22:34:00.003+01:00

Och frågan är väl om jag ens själv har växt ur tonåren :O......ingenting i min livsföring tyder ju på det iaf :/

Nåväl, tonåringen ifråga är ju förstås Tindra :)
Holy Moses vilken ENERGI hon har nu lilltösa, och då var den inte dålig innan heller haha!! Det känns som om det helst ska hända nåt hela tiden och det är verkligen en utmaning att få till det så att hon får allt vad hon behöver av både fysisk aktivitet, mental aktivitet och vila......för mkt eller för litet av nåt och hon förvandlas till ett totalt bångstyrigt litet monster, om än ett väldigt sött sådant.
Vila är väl i alla fall det minsta problemet haha ;)

Nu är det är slut med att inte vilja ta promenader bara för att det regnar ute kan jag säga! I förra veckan så var det en såndär regndag när hon INTE ville vara ute, och då ska ni veta att hon faktiskt har ett jättebra regntäcke så det är ju inte så att hon blir helt genomblöt precis :O
Resultatet av en dags fysisk vila visa sig dan efter då hon var HELT omöjlig att ha att göra med på långpromenaden haha, så nu kommer hon inte undan: Rain or no rain, MINST en långpromenad om dan tills hennes värsta tonårsfasoner/energi är över iaf. Det är en prövning ibland att vara tonårsmorsa till ett 16 kilos kompakt energiknippe som far omkring som ett litet bowlingklot kan jag säga ;P
Till min glädje så har hon nu börjat gilla att gå på promenad på mornarna, vilket hon inte har gjort förut. Så nu kan man ju gå en lite längre tur direkt på morgonen vilket jag tycker är bra, det gör det lättare för mig att kunna få gjort fler grejjor under dan än vad jag får till nu.

Jag FÖRSTÅR som sagt inte hur man kan få SÅ LITE gjort alla dygnets 24 timmar sju dagar i veckan???!!! :O
Det kan bara vara tonåringar som lyckas med det.....ja å så övermogna sådana á la Gullan då!
Folk pratar om att dom inte får livspusslet att gå ihop, jag HAR inte ens nåt "livspussel" men jag får det ÄNDÅ inte att gå ihop :((
Jag tror jag måste göra upp något slags dagsschema, åtminstone under en överskådlig tid så att jag får bättre grepp över dagarna och får nåt gjort!!

Visst, jag vet att jag inte har ork att klara av lika mkt som "normala" människor, det finns ju en orsak till varför jag har sjukpension, men LITE mer än vad jag gör nu MÅSTE ju bara bli gjort för det här håller inte!!
Visst, det sista har jag tex fått lagat middag ett par dagar och tvättat, men mer är det inte. Jag har ett JÄTTEBERG med disk, dammråttorna börjar invadera hemmet, köksbordet är helt belamrat och mattorna skulle minst sagt må bra av en närkamp med tvättmaskinen. Det enda jag kontinuerligt sköter på städfronten är tvättning, ha renbäddad säng, rent i badrummet och tömmer soporna........JESUS, jag känner mig nästan som nickedickerna i Ung & Bortskämd som jag precis kollat på (are they for REAL???!!! Herregud, jag vet inte vilka som jag tycker är dom största idioterna; ungdomarna eller deras föräldrar :O)......dags för uppryckning som sagt!

När det gäller Tindra så behöver jag bli lite bättre på att träna med henne. Visserligen så tränar vi ju när vi är ute på sånt som faller sig naturligt s.a.s men utöver det så behöver vi träna mer "organiserat" framförallt ute, nu blir det mest sporadisk träning inomhus.
Jag har en tendens att göra allt i sjok, jag måste bli bättre på att fördela gracerna så att mer blir gjort på dagarna. Nu i.o.m att Tindra har mer energi och vill gå på morgonpromenader så har jag de sista dagarna kunnat dela upp våra promenader bättre, så det är iaf ett första steg.

Nä, imorgon är det dags att kavla upp ärmarna och börja ta tag i städningen! Jag behöver röja på flera plan för min ekonomi är i TOTAL katastrof så jag måste ta tag i att försöka sälja av lite grejjor på Blocket så att jag förhoppningsvis kan få in lite cash, och det SNARAST!! Alltså måste jag röja.
Jag har aldrig sålt nåt övht på annons, men kompisen sålde en hel del grejjor på Blocket för ett tag sen så det var inspirerande, sen har ju jag inte så bra grejjor att sälja som hon men jag måste iaf göra ett försök. Precis som min kompis så orkar jag inte med joxet att skicka grejjor, så det blir bara lokalt över Göteborg. Annars så finns ju Tradera, men det verkar för meckigt för mig.

En sak som iaf förbättrat mitt liv de senaste dagarna är upptäckten av webbläsaren Google Chrome, FAN va bra den är!!! Jag har ju jämt problem med min gamla sega dator, ALLT tar en evig tid, men med Google Chrome känns det som om jag fått en helt ny dator!! Så nu kanske det inte behöver ta en halv dag för mig att göra ett blogginlägg :)

Nya friska tag imorgon alltså :)
Har dock inte skrivit ner några dagsplaneringar ännu men det börjar jag med imorgon. Likaså ska jag börja skriva ner och planera lite mer ang träningen med Tindra.

Och om ni undrar hur Gullan kommer vara som ålderspensionär, kolla på Pensionärsjävlar så har ni har svaret ;)

Kan NÅN förklara för mig.....

2010-10-28T16:08:00.007+02:00

hur fasen man kan vara hemma HELA dagarna och ändå inte få NÅT gjort??!! Inte ens bloggen hinner jag ju med :(

Nåväl, igår var det sista gången på min och Tindras hundkurs :(
Klassiskt skolavslutningsväder var det oxå, dvs PISSREGN! Men det var kul ändå :)
Nu är som sagt kursen slut, men det innebär ju inte att jag och Tindra ska ligga på latsidan ang träning. Inte heller innebär det att vi inte kan träna ihop med andra då denna hundskola nämligen har öppet hus varannan måndagskväll för alla som går eller någonsin har gått på kurs hos dem, och det är helt gratis :)
Då kan man träna, umgås, fika och få tips och råd av instruktörer och andra. Den här terminen kommer det hålla på fram till lucia, så jag och Tindra ska allt försöka komma iväg på några sådana kvällar (det är från kl. 19.00-20.30 man kan vara där).
Det har ju varit minst sagt skralt ang bloggandet om mina och Tindras aktiviteter, men det SKA komma, jag lovar :D

F.ö så försöker jag att styra upp tillvaron ang att få ordning på hemmet och allt annat, det går.......INTE ALLS :(

Dagarna bara springer iväg, det enda vettiga jag får gjort på dagarna är det jag gör med Tindra; långa promenader, träning och lek. Hade tänkt få en del gjort idag men nä, hela dan har snart gått och nu ska jag hasta på här för att sedan gå på lite ärenden med en vän och Tindra och sen hem på middag hos samma vän.
Men jag tänkte iaf bjuda er på lite nytagna kort, inkls ett kort på lilla moi ;)
Tyvärr har jag ju inte världens bästa kamera, men ändå. Alla bilder är klickbara, dvs att de blir större om man klickar på dom :)
Först kommer lite kort från min och Tindras promis i Slottsskogen häromdan, det är ju där vi oftast häckar eftersom det är där vi bor :)

Hm, SKUMT sa Tindra, HUR hamna min kong uppe i trädet?!

Visst är hon VACKER min lilla tös?!

Ett ihåligt träd, va lattjo, här kan man ju göra sig ett krypin :)

Så kommer två bilder på Tindra och hennes älsklingskille, oxå en staffe såklart :)

Han kommer ifrån Kennel Joddricks

Hm, det verkar tyvärr inte som om alla bilderna ÄR klickbara, vet inte varför det blir så :(

Det är Tindra till höger (dvs längst fram) med en pinne i munnen, hon ÄÄÄÄLSKAR att bli jagad haha.

Det är Tindra till vänster :)

Tindras bästa tjejkompis är en amstaff och vi hade en träff med henne och hennes dagmatte i Ruddalen förra veckan. Det är ju inte klokt, jag är född och uppvuxen i Göteborg och bor bara ett stenkast ifrån Ruddalen men har aldrig varit där förut, faktum är att jag t.o.m trodde att det låg på Hisingen förut :O

Ja jag SKÄMS, å det grövsta!!!

Både jag och Tindra tyckte det var jättefint där, och tänk vilken lyx att få leka på konstgräs å slippa bli lerig ;)


Här leks det dock inte på konstgräset. Ni skulle höra hur Tindra LÅTER när hon leker med Alice, snacka om att folk antagligen skulle få sina fördomar om HEMSKA och AGGRESSIVA kamphundar bekräftade om dom hörde henne haha! Men hon LÅTER bara, för hon VET att Alice är starkare så man måste ju försöka skrämmas lite ;) Tyvärr för Tindra så går ju inte Alice på den lätte asg

Alice syns knappt i alla höstlöven :D

Tindra har fått tag i Alice ben haha, ooooups :O

Pyss på dig min älsklingstjejkompis!!

Och till sist kommer några kort ifrån samma tillfälle men som inte jag har tagit utan Alice dagmatte:)

Jepp, här är kärringen Gullan i egen hög person ;P

Tänk att det ÄR så kul men kamptrossar!!

Tindra tar i för kung och fosterland haha!

PYSS på söta nosen!

Läs och LÄR!!!!

2010-10-20T14:25:00.001+02:00

Hm, tänk så mkt bättre världen hade sett ut om vi hade fungerat lite mer som djur.....Israel-Palestina-konflikten tex hade kanske varit ett minne blott om de hade tagit efter hunden Tindras och katten Hundens exempel.

Jomen då, det råder nu en stilla fred mellan hunden Tindra och katten Hunden :)
Tindra var ju verkligen LIVRÄDD för Hunden bara för ett par dagar sen, ja det var kanske bara en tidsfråga innan man skulle behöva anlita Grannfejden, MEN........det råder nu en stilla fred och konsensus mellan Tindra och Hunden.
Hunden skjuter inte rygg, fräser eller jabbar mot Tindra, i utbyte mot att Tindra visar sin vördnad och underlägsenhet gentemot Hunden då hon vet att det är han som är herre i trapphuset.......vördnad och respekt för varandra och varandras olikheter, och ge varandra det utrymme var och en behöver för att ta sig fram i det lilla trapphuset utan att spotta och fräsa eller att vara rädd för liv och lem; ja det är alltså så det ser ut här nu.......så grannar och ledare världen över: LÄS och LÄR ;P

OBS!!! Djuren på bilden har INGET med blogginlägget att göra och är alltså INTE Tindra och Hunden ;P

Faaaan det är MÅNDAG, i KVADRAT :((

2010-10-18T14:59:00.001+02:00

Alltså idag är det bara mååååååndag som i uuuuurrrrkmåndag!!!

Kommer ju inte igång alls här :(
Vädret är grått och trist, det småregnar, och så blåser det förstås i riktig sann göteborgsanda........en dag som man helt enkelt bara borde spola förbi, men si deeeeeet går ju fan inte ;(

Klockan är tio i två och jag har inte ens tvättat mig och borstat tänderna ännu. Varit ute en morgonkisstur med Tindra, käkat lite och druckit kaffe, tränat inne lite med Tindra (och sen har hon fått ägna sig lite åt sin aktiveringsleksak), häckat framför datorn.

Jag har verkligen saker jag behöver ta itu med här idag (ja förutom att göra mig iordning och snart gå ut en snabb sväng med Tindra igen), men jag änna drar mig :/
Idag har min sjukersättning kommit så jag behöver räkna på min ekonomi och betala in en del räkningar. Att räkna på ekonomin vill jag INTE!! Det är inte en fråga om jag är i ekonomisk kris eller inte, utan en fråga om jag ska lägga in om personlig konkurs eller ej.....tja, så kan man väl sammanfatta läget utan att överdriva *suck*
Fan, ibland funderar jag på om jag inte borde ha en god man eller nåt.......och städhjälp ;P

Men, snart kommer jag inte undan längre för när det här inlägget är gjort så är det bara till att kavla upp ärmarna (fast först ut å kissa och bajsa lilltösa) och göra sig iordning, räkna på ekonomin och gråta en skvätt blod. Efter det så är det dags att bege sig av ut på dagens ärenden. Tar med mig lilltjejja och så promenerar vi till bankomaten och hämtar pengar (som jag egentligen inte ens har antagligen, men ändå), sen iväg till GG Göteborgs Hund & Katt och inhandla hundmat och lite annat som Tindra behöver. Så promenad hem och sen iväg och gå och handla lite som jag behöver. Hm, klippa Tindras klor MÅSTE oxå göras idag, skulle jag ha gjort i förra veckan *dask på röva för mattes slarv!*

Tja sen är väl dan slut och det är TV-dags. Ingen städning idag heller således, men kanske sätta upp en tvättid tills imorgon?
Appråpå att häcka framför datorn, känner att jag sen en tid tillbaka både på forum och på fejjan gör inlägg som jag sen inte orkar följa upp, dvs jag vill gärna lägga fram min åsikt men sen orkar jag inte med att diskutera vidare, orkar inte ens gå in och läsa vad folk skrivit efter mig. Alltså det går väl an om jag gör det på min egen profilsida på fb eller här i bloggen, men när man går in på en forumtråd och gör ett inlägg eller på någon annans fb-sida så bör man ju följa upp det tycker jag, men jag ooooooorkar bara inte! Jag känner mig så trött på tröstlösa diskussioner som ändå inte leder nånstans, så.......jag tycker att fram till dess jag orkar fullfölja det jag påbörjat så bör jag TIGA STILL å ge FAN i att kommentera, så varför har jag så svårt för att göra det då?! Ge fan i att göra inlägg alltså. Hm, nä får ta å skärpa till mig och ha lite paus i kommenterandet tror jag :P

Och när jag ändå har er på tråden: Ha en fortsatt fin måndag.......;D

Hahaha, mina drömmars man ;)

2010-10-17T22:06:00.001+02:00

Av nån HELT outgrundlig anledning så drömde jag faktiskt om denne man inatt, och ja vi hade nån form av kärleksrelation......hm, man kan ju undra varför i hela fridens namn jag drömde DET, och om just honom??!!
Nån som kan drömtydning ;D

En idiot är en idiot är en idiot OAVSETT vad han kallar sig!!!

2010-10-17T21:33:00.003+02:00

Jag framhärdar; dessa människor är INGET annat än ett fegt jävla pack!!! STÅ UPP för vad ni gör om ni nu anser er göra så rätt!!! Nä sånt här är inget annat än förbannad dubbelmoral, dessa människor utsätter de här djuren för ÄN mer lidande än om de varit kvar på minkfarmarna eftersom majoriteten av minkarna fångas in igen (dvs dubbel stress för djuren, och dö hos farmaren kommer de ju göra iaf!), många dör en plågsam död genom påkörning (och många skadas och dör inte direkt) och svält, endast en ytterst LITEN andel överlever och de som gör det ställer till med stor oreda i naturen! Det här handlar INTE om djuren, det handlar bara om människor som tycker att DOM har rätten att leka Gud istället för minkfarmarna, samma jävla skrot och korn är båda dessa grupper! Hjärndöda jävla nötter, gaaaaahhhhh!!

Visst kan man göra aktioner och bedriva civil olydnad, men gör det på RÄTT sätt! Det finns djurrättsaktivister som tex fritar ett visst antal djur och dessa djur tas om hand och ges bra hem (tex hönor från hönserier och försöksdjur), dessutom stannar en viss del av gruppen kvar och står med tex en banderoll med deras budskap och ringer kanske pressen samt ringer och inväntar polisen och tar de straff dom får. DET är människor med både mod och rättspatos OCH som verkligen är djurvänner och vill jobba för en förändring på RÄTT sätt. DET är människor som jag respekterar! Men fega kräk som bara släpper ut minkar utan att på NÅGOT sätt ta ansvar för vad det innebär för de djur de säger sig värna om, dom TÅL jag bara inte!!

FAN va arg och upprörd jag blir, IDIOTI på HÖG (eller snarare LÅG) nivå!!!!!! Eller nä va DUM jag är, för den ena av dom "kan inte låta bli att viskande önska minken 'lycka till' innan han fortsätter längs den oändliga raden av burar". Jamen HALLELUJA, den sista idioten är uppenbarligen inte född ännu, tyvärr :(

F.ö så ser inte jag att det skulle vara mer problematiskt att föda upp djur för att använda deras päls än vad det är att föda upp djur till föda. MEN oavsett varför man föder upp djur och/eller har djur över huvud taget (och detta gäller även våra husdjur!) så ska de ha ett värdigt liv och ett värdigt avslut på detsamma, och där ser det tyvärr ofta lika illa ut inom matindustrin som inom pälsindustrin :(
Att ha tex minkar och silverrävar i pyttesmå burar är totalt oacceptabelt, ingen diskussion om DEN saken! Men arbeta för förändring med moral och etik med djurens bästa för ögonen och inte för era egna självhävdelsebehov som främsta drivkraft, vilket ju faktiskt verkar vara fallet nu!

Att det sedan inte verkar göras något åt bristerna inom pälsindustrin från politiskt håll det tycker jag är bedrövligt och är inte värdigt ett land som Sverige! Kan inte pälsfarmarna ge djuren värdiga levnadsförhållanden så vore det ju bättre att vi inte har någon pälsindustri i Sverige, så är det inte politikerna som skall "uppvaktas" och berabetas först och främst?

Beware of the cats.......Tindras enda smolk i gårdagens glädjebägare ;)

2010-10-17T13:13:00.003+02:00

Ja igår var sannerligen en bra dag :)

Vi kom ju som sagt upp tidigt och det blev en del kortare promisar och en lång skön promis mitt på dan i det härliga vädret. Efter det så sov vi middag i soffan båda två nån timma, det är så varmt å gött å knô med en staff i soffan :D
Idag däremot så sov vi läääänge och låg sen å gosa en bra stund innan vi gick upp en kvart över tio, det var faktiskt längesen vi sov så länge nu och det känns skönt att jag är inne i en period där jag vaknar tidigare och inte som när jag hade en period när jag kunde vakna till runt elva, somna om och sedan sova till halv ett på dan (NEJ, min kära vovve väcker mig inte utan snusar på lika glatt hon ;O)!

Jo igår var det en bra dag som sagt (även om lägenheten tyvärr börjat bli bra skitig igen, och inget blev det gjort på den fronten igår heller tyvärr *suck*).
På kvällen mötte jag hundägargänget här (de flesta av dem iaf) då de skulle ta sig en gemensam kvällspromenad, så SJÄLVKLART återgav jag torsdagens lilla incident för dom (vet att surtanta pratar ibland med iaf två av de andra hundägarna, den ene visste t.o.m hennes namn). De höll ju alla med om att det var aningens bissart och framförallt helt oprovocerat! Så nu kan hon ju stå där med dumstruten på, lilla Fru Fisförnämd!
Tidigare på dagen hade jag mött en granne som bor i uppgången brevid mig och som är så förtjust i Tindra. Hon är en riktig djurvän och pratar med de flesta hundägarna häromkring, hon blev alldeles chockad när jag berätta det och tyckte att man får väl faktiskt lägga band på sig oavsett vad man tycker om vissa raser, speciellt när det är någon som inte ens gjort henne något!

Så var det dags för sista kvällsrundan och då träffa vi hon som har en fyraårig Pumihane, vilket var en hit både för Tindra och för honom. Det roliga är att hennes hund i princip inte gillar att leka med några hundar, men Tindra älskar han att leka med! Alltså tvärtom mot de flesta andra hundar som tycker Tindra är liiiiite to much å en brötig valp/tonåring, men E och Tindra dom busar loss rejält :)
Och Tindra älskar ju att springa, och hon och E springer och jagar varandra så bra ihop och han håller inte på och dominansrider henne som många andra hanar gör.
Så vi tog oss en kvällsrunda ihop och det var kanon för E hade haft en lugn dag och hade mkt spring i bena, så det passade ju perfekt :)

Berätta såklart även för henne och hon sa att; ja hon har för sig om att den här människan vid nåt tillfälle har sagt att hon inte gillar dom här raserna. Alla håller ju med om att det är totalt obefogat och väldigt märkligt med tanke på hur snäll Tindra är, men framförallt för att jag faktiskt HAR tagit hänsyn till henne och hållt mig på "min kant" för att jag ju förstått att hon inte gillar dom här raserna (även om det har irriterat mig nåt vansinnigt att hon i fyra år har glott på mig på ett sätt som om hon vill att jag skall försvinna ifrån jordens yta och som om jag skulle ha klampat in på hennes privata tomt eller nåt), och att hon vet att jag har ordning på min hund, som dessutom är kopplad!

Så jag är nöjd med gårdagen, och Tindra oxå tänker jag MEN, lite smolk i glädjebägaren finns det trots allt, iaf om man frågar Tindra ;)
Katter är ju ett kapitel för sig för oss med hundar. Tindra har fram tills häromdagen varit av den uppfattningen att katter kan man nog leka med och har väl gjort vad hon kunnat för att charma dessa, förvisso fyrbenta, men ändock annorlunda små varelser. En granne i uppgången brevid har en honkatt som både spottat och fräst åt Tindra men som tydligen ändå inte lyckats förmedla vad hon menar utan Tindra har tolkat det som "kom och lek", men nu har Tindras självförtroende ang katter fått sig en ordentlig törn haha.

I lägenheten under mig bor nämligen periodvis katten Hunden, jo han heter faktiskt så! Trots att Hunden egentligen inte vare sig spottat och fräst mer än andra katter (visst har han jabbat lite efter henne men hon har inte fått så mkt som en skråma av honom) så har han ingjutit en sådan respekt hos Tindra att hon igår inte vågade ta ETT enda steg närmare än två meter ifrån portuppgången där Hunden satt igårkväll haha, så det var bara till att knalla runt huset och ta bakvägen in genom källaruppgången. I morse blev jag varse att Hunden nu uppenbarligen lärt sådant kattvett till Tindra att även andra katter ses som MKT farliga monster av Tindra och är inget man kommer närmare än två meter ifrån :O
Så Tindra låter hälsa att beware of the cats, THEY RULE, and curiosity didn't kill the cat but the dog!

What a beautiful morning :)

2010-10-16T10:03:00.002+02:00

Ahhhhh, VILKEN underbar morgon det ÄR, indeed it is!!

Ibland händer det att ullan Gullan vaknar riktigt tidigt och vare sig kan eller vill somna om, så tjugo i sju smög jag upp och koka lite kaffe. Efter en stund kom även Tindra uppsmygande så vi passa på att träna lite på vår "cirkuskonst" som är vår uppgift inför valpkursens avslutning om två veckor (har ju i princip inte skrivit nåt alls om kursen ännu men det ska bli, vi tycker iaf båda två att det är jättekul!).
Nåväl, en kopp kaffe och sen kröp både jag och Tindra ner under täcket i soffan i vardagsrummet å kolla lite på TV......eller rättare sagt JAG kolla på TV, Tindra sov :)

Sen tyckte jag det var dags för en liten tur ut innan frukosten, så på med täcket på Tindra för nu börjar det bli kallt, iaf enligt en sörlännings mått mätt ;)
Det var härligt frostigt ute och temperaturen låg precis på nollstrecket, MEN det bästa av allt var att Fru Bitterf***a uppenbarligen hade samma tanke som jag, moahahahaha ;P

Ett problem som jag har haft under stor del av mitt liv är att kunna släppa taget om saker och ting, jag bara mal och mal om och om igen i tankarna. Det här är tack och lov någonting jag på det stora hela har arbetat bort, men ibland dyker det där tärande lilla monstret upp i hövvet på mig :(
Iofs brukar han aldrig bli långvarig numer, men helst skulle jag vilja slippa det lilla tankemonstret all together!

Som jag sa i inlägget om surtanta så hade jag inte brytt mig om det hade varit en person "vem som helst" som vräkt ur sig nåt liknande, dvs nån som jag aldrig träffat förut (eller om det skulle varit så att jag och min hund verkligen hade stört personen ifråga, tex om Tindra sprungit fram lös eller nåt annat), men det SKA erkännas att jag har haft lite svårt för att släppa tankarna på det här!
Irritation och ilska - men även att jag faktiskt varit ledsen! - och tankar på vad jag skulle vilja säga kärringjäveln nästa gång vi möts, men som genom ett under så har allt detta runnit av mig, och den jag har att tacka för det är kärringjäveln själv haha!! Jag kanske borde skicka in en Dagens Ros till henne i GP eller nåt ;)

Lite synd att vi var så långt ifrån varandra i morse, och hon vände snabbt som fan på klacken å pinna på allt vad hon kunde ifrån oss, men det var ändå DÅ som jag insåg att blotta ÅSYNEN av oss retar gallfeber på henne och DET får mig att må sååååååå jävla bra rent ut sagt :D
Allt jag och Tindra behöver göra är att finnas till för att hon ska må dåligt och bli irriterad, och tänk att DET räcker för mig ;P

Tänk så skön en lördagsmorgon kan vara :D

Nähä, nu är det strax Spanarna på radion, och ett gott skratt förlänger ju livet som bekant, eller nä......för alla så ÄR det nog inte bekant ;)

Inte på humör, men....

2010-10-15T18:21:00.002+02:00

Är inte på riktigt bra humör idag heller, har en såndär dag då jag bara känner mig stressad och irriterad utan nån egentlig orsak, jag HATAR såna dagar och inte blir man någon bra matte heller när man är sån :(

Nåväl, varit på hundpromis, ärenden och lite fika tillsammans med en god vän och DET är ju iaf alltid trevligt och fick dan att gå. Dessutom så var dagen som den brukar när jag är ute med Tindra på "stan"- dvs när vi inte bara är i skogen - att folk ser Tindra och tycker hon är så fin och gärna vill hälsa på henne......JA för tro´t eller ej men det är faktiskt så det oftast ser ut för oss när vi rör oss bland folk!

Idag mötte vi bl.a en som själv hade haft staff förut, en som har en staff hemma (den var dock inte med husse på stan) och en vars son har en staff :)
Näää, sanningen att säga så är jag VERKLIGEN inte van vid sånt som hände igår :O

När vi ändå är inne på positiv attityd till hundar oavsett ras så kan jag bara säga att på Åhléns inne i Nordstan här i Göteborg - ja förresten även på Åhléns på Kungsgatan, men där är jag inte så ofta - där känner man sig MER än välkommen när man kommer med vovven, ibland slåss nästan personalen om att få gosa med Tindra, och så var det även med min daghund :)
Övht så har Åhléns väldigt trevlig personal tycker jag, och som sagt ett extra plus till deras attityd till våra fyrbenta vänner!
Hm, när jag tänker på det så känner jag mig faktiskt lite gladare :D

One day!!

2010-10-14T14:28:00.004+02:00

Ja det blir onekligen en kontrasternas dag när dagen startat som idag! För på vår andra promis gick vi förbi det kooperativa dagiset jag skrivit om förut, och TÄNK va gött jag hade mått om den förbannade surkärringen kommit förbi där då när fem stycken barn förtjust ropar "Tindra Tindra" och kelar med henne! Speciellt den pojken som alltid sätter sig ner på knä och tar Tindras huvud mellan sina små händer och varsamt smeker henne samtidigt som hon slickar/pussar honom försiktigt i ansiktet *vackrare än så blir det inte*
Men en vacker dag så.......!

Kärlek mellan en Pitbullvalp och barn :D

HATE is in the air!!!!

2010-10-14T12:59:00.001+02:00

Jahapp, så har man haft sitt första "kamphundsbråk" då :(

Som om det inte var illa nog så har jag betett mig precis så som jag predikat att man som "kamphundsägare" inte skall bete sig MEN, jag har faktiskt en del att säga till mitt försvar.

Jag har ju skrivit om att jag har mött förvånadsvärt lite negativitet eller fördomar ifrån människor både när jag hade min daghund (amstaff/pitbullmix) och Tindra MEN, det är en liten "dam" som jag glömt berätta om. För några dagar sedan så hade jag faktiskt tänkt göra ett inlägg om denna madame efter att ha mött henne ute och kom på att henne har jag förträngt ur mitt medvetande eller nåt, men så räckte inte tiden till, men nu så......!

Jo, såhär är det.

I mitt område bor en kärring (ja hon är säkert inte mkt äldre än jag) som har en Irländsk setter, jämt när jag mötte henne med min daghund så blängde hon ättikssurt på oss, hon sa inget men blickar säger tusen gånger mer än ord. Till saken hör att hennes hund i princip ALLTID är lös, min daghund var i princip alltid kopplad, ändå blängde hon på oss som om hon tyckte vi borde försvinna ifrån jordens yta. Sååååå många gånger under årens lopp som jag velat fråga henne om hon dricker ättika till frukost, MEN jag har tigit still!

Nåväl, ibland har jag trots allt funderat på om det är i MITT huvud det sitter; att hon kanske inte alls blänger surt utan att det bara är jag som inbillar mig?! Så passade jag ju en schäfer ett tag och då märkte jag att hon inte alls blängde på mig på det sättet. Så kom då lilla Tindra, och när vi mötte tantan så blev hon nästan sur om hennes hund INTE fick hälsa, så alltså lät jag dom hälsa men i mitt stilla sinne tänkte jag: Du tror det här är en liten labbevalp, vi får väl se hur mkt du vill att dom ska hälsa när du börjar upptäcka att det INTE är en labbevalp.......och TÄNK så rätt man kan ha ibland!! Det jag funderar över är om hon överhuvudtaget känner igen MIG eller om det bara är hundarna hon stirrar på?! Dvs att hon inte inser att jag är samma person som gick med en Schäfer ett tag tex?

För kanske två månader sen så sprang hennes lösa hund fram till Tindra, hon ropa på sin hund helt hysteriskt trots att Tindra i vanlig ordning slängde sig på rygg. Hennes hund har sprungit fram lös till Tindra även när Tindra var mindre. Nåja, i takt med att Tindra växt så har jag ju märkt att det übersura blängandet har tilltagit. Så häromdagen möttes vi som sagt mitt på dan längre ner i Slottsskogen (alltså inte här uppe där jag bor och där hon oxå bor nånstans troligtvis), jag hade redan min plan klar för hur jag och Tindra skulle fortsätta vår promenad (dvs i vilken riktning) och jag tänkte då inte ändra på den bara för att den sketsura kärringen uppenbarligen tänkt gå samma väg och nu blängde på mig som om jag och min hund inkräktade på hennes privata territorium, men den dan så kände jag att nu kan det bara vara en tidsfråga innan NÅN utav oss säger nåt, och mkt riktigt; i morse hände det alltså!

I ärlighetens namn så trodde jag nog att det skulle vara jag som skulle bli först, tex fråga om hon aldrig sett en hund förut, MEN det bidde inte jag utan hon. Märk väl; vare sig Tindra eller min förra daghund har NÅGONSIN sprungit fram till vare sig henne eller hennes hund! Hennes hund kommer okopplad medan jag har haft Tindra i koppel likaså min daghund, alt. ropat in dom och kopplat i god tid. Jag har ALDRIG låtit hundarna gå fram, jag har gått förbi med ordning på min hund, kort sagt; vare sig JAG eller de hundar jag nu råkat ha i kopplet har någonsin vare sig stört henne eller hennes hund, ÄN mindre har jag blängt surt på henne eller hennes hund!! Så i morse (på behörigt avstånd) så kom hon blängande och helt plötsligt skriker hon: FÖRSVINN härifrån med din ÄCKLIGA hund!!!!
Men då brast det för mig, och det tycker jag faktiskt i ärlighetens namn att jag hade min fulla rätt till efter alla dessa år!!

Jag gick allt närmare henne och jag märkte ju att hon blev rädd (och hon kan vara glad att jag numer kan lägga band på mig, hade det varit för 15 år sedan hade hon åkt på en propp), jag sa till henne att hon är ju helt sjuk i huvudet! Vidare undrade jag vad jag och min hund NÅGONSIN gjort henne? Att hon ska ha sin hund kopplad för MIN hund har då aldrig sprungit fram till hennes hund men att hennes lösspringande hund har sprungit fram till Tindra och Tindra har inte gjort hennes hund ett skit!!
Hon vart väl både lite spak och rädd och sa att kan inte jag respektera att hon tycker det är obehagligt att gå förbi mig och min hund och att hon är rädd för dom här raserna? Jag svarade att jag kan ha både respekt och förståelse för det MEN att jag vare sig respekterar eller förstår att HON står och skriker till mig att jag ska försvinna härifrån med min äckliga hund när vi ALDRIG har gjort henne NÅGONTING, och om HON vill ha respekt så får hon fanimej ta och skärpa till sig och inte bete sig som en fullkomlig galning och skälla ut folk som inte gjort henne nåt!!
Då säger hon att: Jamen har man skaffat sig en såndär ras så får man faktiskt finna sig i att man får gå för sig själv!
Hahahaha, DET var ju nästan komiskt......inget å undra på att hon glott så surt de gånger hon gått förbi när jag och Tindra har stått och umgåtts med de andra hundägarna här, hon däremot går nästan alltid omkring själv!

Nåja, jag sa till henne att med DET resonemanget så tycker jag att hon ska inte gå omkring alls med sin hund eller ens HA hund, för varför ska HON inte ta hänsyn till alla som är hundrädda, DE måste väl ha rätt att gå i Slottsskogen utan att behöva känna rädsla för att några hundar ska vistas där, och HON borde framförallt ha sin hund kopplad, och om hennes hund springer fram till min hund EN ENDA gång till så kommer den få sig en spark i röva (det kommer den självklart INTE att få, hundstackarn kan ju inte hjälpa att hon har en idiot till ägare).

Gaaaaaaaahhhhhhhh, det får fanimej finnas gränser!!! Nåväl, hade detta varit en "tillfällig" människa/hundägare som jag stött på så hade jag bara gått därifrån med ett "oj då så arg man kan vara på ingenting" eller nåt, alltså inte brytt mig, men denna kärringen har blängt surt på mig i flera år helt utan anledning! Tvärtom så borde hon ju efter alla dessa år - OM hon nu ser att jag är samma person - känna sig lugn eftersom hon vet att jag håller ordning på min hund!

Nåväl, jag kan vara en ELAK jävel om jag sätter den sidan till och det är precis vad jag kommer vara! Hon går ut ungefär samma tid varje morgon och med dom morgonrutinerna jag och Tindra har just nu så kommer vi nog mötas ofta ifall inte hon ändrar sina tider, och JAG kommer inte vika en tum om hon kommer med sin hund, och om hon säger nåt så kommer jag bara säga att: Jaha men så synd för dig då, men då får väl du gå en annan väg då ifall du nu tycker det är så obehagligt, för JAG och MIN hund har precis samma rätt att promenera här som du!!
Jag kommer inte på nåt sätt ha en aggressiv ton mot henne mer eller skälla ut henne igen, men NÅN måtta får det vara så allt jag kommer göra är att utnyttja min rätt att gå där jag vill! Jag förstår inte ens grejjen eftersom jag som sagt aldrig släppt fram nån av de hundar jag haft till hennes hund, nä hon stör sig bara på att våra raser finns!

Det finns bara en sak jag ångrar med morgonens lilla duell; hon sa nämligen många gånger att "när man har en såndär ras". Självklart borde jag ha frågat henne om hon ens VET vad Tindra är för en ras, OCH att det är en ras som FAKTISKT är godkänd av SKK.

Jeeeeeeesus sikka folk det finns! Men, summa summarum: Den som mår dåligt är ju inte jag utan hon, och om hon vill gå och irritera sig på alla med den här typen av raser så är det ju ytterst sett hennes problem och inte vårt!

Nu är det officiellt.....julen är här!!

2010-10-12T20:14:00.000+02:00

JEPP så ÄR det, säsongens första satsumas är inköpta; alltså är det jul!!

You talkin' to me??!!

2010-10-12T19:14:00.004+02:00

Tindra ca 4 mån

Jag satt här och tänkte [sic!] förut medan jag väntade på att min sirapssega dator skulle vakna till liv, att jag undrar hur vissa saker ter sig ur ett hundperspektiv.
Medan jag satt här på datorstolen så passa jag på att "bekväm"leka med Tindra, dvs att matte satt på tjocka rumpan medans vi hade dragkamp och jag kasta boll till henne bl.a (jepp, vi leker mkt inomhus så här far bollarna omkring ;P). Samtidigt så prata jag en massa med henne, och det var i och med det som jag började fundera......förresten så var det nog hennes uppsyn som fick mig att börja fundera haha.

Jag lever ju ensam med min hund så jag pratar väldigt mkt med henne.....dvs jag pratar till henne och sen så svarar jag oxå för henne (ja jisses, stackars hund). Jag pratar om allt möjligt, alltid med snäll och glad röst....exempel på konversationer:
- Éeee du mammas lilla älsklingtös?? Ja det éeeee duuuu!!! Mammas lilla snusebusa!!
- Vaaaaar é bollen???? Tindra springer och hämtar bollen
- Ja däääär éeeee bollen, duuuuktig mammaaas töööös!!

eller

- Men va fan la jag nu tidningen?! (med normal röst)
- Meeeeehhh, det kan väl inte JAAAAG veta.....JAAAAG é en ju Staffordshire BULL Terrier!!! (med lite barnslig röst)
and so on, and so on........alltså det måste ju låta som den svenske kocken i Mupparna i en hunds öron: Børk Børk Børk, i ett eeeeeevigt malande :O

Tindra är en väldigt tyst hund, staffar kan annars vara väldigt ljudliga av sig, men Tindra är som sagt tyst av sig. Efter att i 15 år ha levt med en hund som hade extremt lätt till skall, och som dessutom hade ett gällt ihållande skall som kunde väcka döda ur sina gravar, så är jag oerhört tacksam över att Tindra ytterst sällan skäller.......men jag undrar hur det låter när hundarna pratar sinsemellan?
- Halloh halloj, läget?
- Jorå, jag jobbar på.....du vet med det här evinnerliga pratande, ibland så tycker jag hon blir bättre och jag tror t.o.m med att hon kan vara tyst en hel timma i sträck - eller nä nu ljög jag nog, en halvtimma snarare, men iaf.......så man börjar liksom känna att det går åt rätt håll MEN, så råkar man hämta en boll, eller trossen eller vad som helst OCH så är det igång igen *suck* HUR GÖR man???!!
- Jaaaadu, jag har ju inga direkta råd att ge dig eftersom min människa knappt säger flaska, men NÄR han gör det så blir det ett sjujäkla liv, så jag vet inte vad som är värst faktiskt......jag menar din människa verkar ju iaf inte vara så högljudd av sig, men geeeeeee, VÄLKOMMEN hem till mig när man tuggat lite på några skor :O
- Hm, ja vad ääääär det med människor och saker?! Fast min människa babblar ju heeeeela tiden, jag LOOOOVAR, jag behöver inte ens TITTA på en boll.....det räcker ju med att jag tittar på HENNE så är hon igång!!
- Aaaaa, fast jag har hört att man ska inte söka ögonkontakt med människorna, det triggar liksom igång dom på nåt sätt.....fast ibland får man ju nåt gott å käka när man gör det, så det är kluvet det där :/
- TELL ME about IT!!!
- Aja, bara att jobba vidare, NÅN gång ska det väl rätta till sig.....hur gammal är din människa förresten?
- 43......ÅR!!
- OUCH!!! Min är bara 22 år.....vill inte göra dig missmodig, men du vet ju vad som sägs om att lära gamla människor knipa käften :/
Nähä hörrö, nu har inte jag tid att stå här å kallskälla längre, nästa lyktstolpe kallar, but don´t give in!
- I won´t, tack för peppskällningen, jag behövde det!! Haré!

Tja, nåt sånt ;P

Å såhär kan det gå om man kaxar mot en FAAAAARLIG kamphund!!

Det är nya tider nu

2010-10-11T21:09:00.006+02:00

Igår gick det ett program på svt2 som handlade om buteljerat vatten och vilka konsekvenser det får på miljön, dessutom så vet man inte alltid vad man får i sig. Forskning har visat att det kan finnas en uppsjö av gifter - bl.a arsenik - i flaskvatten, detta faktum fick mig att tänka på inledningen till filmen Forrest Gump när han säger: My momma always said; "Life is like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."

Jag undrar om dagens amerikanska mammor istället kommer säga till sina små telingar att: "Life is like a bottle of water. You never know what you're gonna get."

Följ min blogg med bloglovin

Nähä NU har mommo passat Tindra för sista gången!!!

2010-10-11T20:27:00.000+02:00

Jo men så är det! Tindras mommo, dvs min mamma, är inte längre betrodd......nänä, inte efter vad HON gjorde inatt!!
Här lämnar man sin lilla guldklimp i goda och kärleksfulla händer - TRODDE man ja! - när man tar sig en liten tripp till Spanien, och så går mommo och AVLIVAR Tindra för "hon var ändå ingé bra, och så blödde hon ju ur öronen oxå" och tror att jag ska låta mig nöja med en ANNAN staff!!! :((

Ja som ni förstår så var ju bara detta en ond - MKT OND!! - mardröm, PUH! Men jag har perioder då jag ofta drömmer om att på ena eller andra sättet förlora Tindra och att folk försöker ge mig en annan staff istället, men jag vill ju inte ha nån ANNAN staff, jag vill ha min älskade Tindra!!!
Jag älskar denna lilla tös nåt så oerhört mkt så det finns inte ord att beskriva det! Min förra hund (korthårig collie) hade jag hos mig i 15 år och jag har tänkt att jag omöjligt kan älska en hund så mkt igen, men det kan jag och mer därtill!! För nu har jag verkligen hittat min ras, och Tindra som individ är så speciell och passar just mig så bra, så hon är ingen man bara byter ut mot en annan staff inte ;P

Dessa mardrömmar är så ångestladdade så det kan ta mig flera timmar efter jag vaknat innan jag känner mig normal igen :(
Inatt (eller i morse rättare sagt) var det så obehagligt oxå för om jag ligger på sidan med ryggen mot Tindra så ligger hon ofta med sitt huvud mot/på min nacke och jag känner hela hennes kroppstyngd, så drömmen om att hon inte fanns längre med den kroppsliga närvaron av henne blev väldigt underlig när jag sov. En liknande känsla som jag hade när min förra hund dött och jag återkommande drömde att jag hade avlivat henne men ändå så levde hon på nån slags lånad tid. Det var oxå ångestladdade drömmar.

Nåväl, jag har väl tidigare skrivit om (tror jag iaf) att min lilla tuss är en riktig sömntuta, en del skulle kanske säga: "Sådan matte sådan hund", och därmed insinuera att det är MINA vanor som avspeglar sig på henne, men då ska jag säga er att jag har BILDBEVIS på att så ICKE är fallet!!

Här är min lilla sötlök en månad gammal och är på väg till hundsängen för att ta sig sin lilla skönhetslur, MEN somnar på vägen *asg*
Jag menar HUR sööööt får man lova att vara??!! Hon somnade där på bollen sa uppfödaren (som även tagit kortet) hihi.......när jag såg kortet så visste jag att uppfödaren hade valt den rätta tösa till mig :D
Och numer sover hon inte på en boll utan på mammas nacke som sagt.

Tanke för dagen

2010-10-09T21:18:00.002+02:00

Hantera alla stressiga situationer som en hund.......

Om du inte kan äta det, dricka det eller leka med det
- bara pissa på det och gå din väg

Alla dessa mödrar!

2010-10-09T21:04:00.000+02:00

En mors kärlek....

....I Afrika

....I Indien

..........

.....I Havet

............

..........På

Lidls

parkeringsplats

Visste du att......

2010-10-09T20:21:00.001+02:00

Sanna data från Smittskyddsinstitutet: (tro´t eller ej ;P)
Om du simmar en timma i en allmän simhall har du fått i dig 1/2 liter urin

Under en genomsnittlig dag har dina händer varit i kontakt med minst 15 penisar (genom att ta i dörrhandtag, dörrar etc)

Ett genomsnittligt intag av snabbmat innehåller minst 12 hårstrån

Under ett år har du svalt ned minst 14 insekter medan du sov!!!

Varje år har du tagit i hand med minst 6 män som nyss onanerat UTAN att tvätta händerna efteråt

Under en normal bröllopsbankett har du 1 chans på 100 att få munherpes av de andra inbjudna vid kindpussar

Du inandas dagligen 1 liter av andras anala gaser

Ha en fin dag...

Tvätta händerna och undlåt inte att vidarbefodra detta till alla hypokondriker du känner!

Akkurat!

2010-10-09T15:31:00.000+02:00

Är månntro Runar ett steg närmare att komma ut ur garderoben?!
Runar och Tony Irving skall flytta ihop i ett dygn i ett hus i TV-programmet 24 timmar. Tony säger bl.a att han trodde Runar var homofobisk, själv tror jag bara att han är homo ;P

Döm inte hunden efter hår.......öh, efter ägaren, eller tvärtom!

2010-10-08T20:41:00.002+02:00

Nu har jag tittat klart på Kvällsöppet med Ekdal och en ytterst märklig känsla infinner sig. Jag känner mig liksom helt alienierad från det som det pratas om, samtidigt som jag ju tillhör den "fruktade" gruppen kamphundsägare. Jag känner helt enkelt inte igen mig i det som beskrivs i min egen vardag!

Folk som bor i vissa bostadsområden och/eller hos vissa bostadsbolag/värdar (själv är jag hyresgäst i en bostadsrättsförening nära Göteborgs innerstad) och som har en viss sorts hundras är antingen inte välkomna som hyresgäster av bostadsbolagen och/eller har grannar som är rädda för deras hundar, eller som den KD-politiker som medverkar i programmet uttryckte det; att barnfamiljer och gamla inte känner sig trygga.

Jag bor i ett område där det både bor många gamla och många barnfamiljer, och inte bara det; jag bor i samma trappuppgång som ett kommunalt dagis, dessutom bor jag bara ett stenkast ifrån ett kooperativt dagis (eller förskola som det ju heter numera).
Majoriteten av de hundägare som bor här har dessutom hundar av mindre raser (och TACK till alla er vovvar som hjälpt till i Tindras socialisering och uppfostran i hundvett och -etikett!). Mig veterligt så finns det ingen i mitt bostadsområde som känner rädsla för mig och min hund, så jag känner inte alls igen mig i den beskrivning som den här politikern ger; nämligen att speciellt barnfamiljer och gamla känner rädsla för dessa raser! Därmed inte sagt att det inte finns bostadsområden där det är så. Men här kommer ungarna springandes och ropar "Tindra Tindra" och vill kela med henne, och mina grannar som är gamla - och vissa av dom även hundägare - är så jätteförtjusta i Tindra för hon är ju så glad jämt :)
De flesta av dem kände ju dessutom min daghund av amstaff/pitbullmix (hon dog 2008, 12 år gammal) och var lika förtjusta i henne, dessutom så gillade deras hundar henne MKT bättre än Tindra som dom bara tycker är en jobbig DAMP-hund just nu haha!

Jag möter som sagt inte speciellt mkt negativa attityder, men sen är det kanske en definitionsfråga vad man menar med det och hur känslig man som kamphundsägare är?
Det jag funderade lite över när jag och Tindra var ute på en lång härlig promenad förut är att man inte bara dömer hunden efter håren, utan man dömer oxå hunden efter ägaren. Visst har jag noterat att andra hundägare ibland tittar lite småoroligt på Tindra, för att sedan titta på mig och slappna av. Jag är helt säker på att jag som är en kortväxt, svensk medelålders kvinna anses vara mer pålitlig/trygg än en ung tatuerad invandrarkille alt. tatuerad och skallig svensk man med samma ras som jag i kopplet! Jag torde näppeligen uppfattas som vare sig våldsam, farlig, kriminell eller rasistisk tex, men tro mig när jag säger att det finns massor av unga killar och män som stämmer in på utseendebeskrivningen ovan som har hund av kamphundstyp och som vare sig är våldsamma, farliga, kriminella eller skinnskallar! Killar och män med jobb, familj och barn som älskar sina hundar, behandlar dom väl, motionerar och aktiverar dom. Likväl som det finns svenska medelålders kvinnor som är idioter som inte borde ha hund (och det finns helt säkert en hoper människor som tycker att undertecknad är en utav dom *asg*), så döm inte hunden efter ägaren, eller för den delen ägaren efter hunden!

Hej och välkomna till Upp till kamp, idag ska vi prata om ANSVAR......

2010-10-08T12:12:00.007+02:00

men inte om vilket ansvar som helst utan om STRIKT hundägaransvar, ja för det är så det heter i lagen.

Vi är många som skulle önska att fokus även riktades lite åt det ANDRA hållet, nämligen mot de hundägare som pga av sin egen oansvarighet av sin egen hund - och då oftast av liten ras - utsätter sin hund för fara! Varför varför VARFÖR diskuteras aldrig DETTA i media??!!

VAD hjälper det om jag som ägare av en stor hund/kraftfull ras gör alla rätt och tar mitt ansvar när andra inte gör det?! Det diskuteras hundkörkort för de som äger vissa raser (LÄS: "kamphundar", rottweiler etc), men med all respekt; det är oftast inte ägare av kraftfulla raser som skulle behöva ta hundkörkort utan det är faktiskt ägare till småraser som skulle behöva det!!
Dom andra, dvs dom som äger kraftfulla raser för att ha att skrämmas med, alltså de som utgör ett problem; tror ni på allvar att dom skulle ta nåt hundkörkort även om det var lag på det?! Knappast va!

Om vi börjar i hemmet, redan på ett hyfsat tidigt stadium så inser man redan innan man skaffar sin hund eller under resans gång att om man har valt en storvuxen hund så blir det totalt ohållbart att inte ge sin hund en viss uppfostran! Du knuffar inte ner en 40 kilos ouppfostrad Rottweiler ifrån soffan ifall han inte fått lära sig att soffan tillhör först och främst (eller endast) människorna utan tycker att soffan är hans. Även om man aldrig har haft hund förut så tror jag att har man tex skaffat sig en rottis så vet man att man måste lära den vissa saker redan som valp för annars kommer man få problem!
Har du däremot köpt en liten ullig gullig hund som bara är tänkt att ha som sällskap så är det där med uppfostran kanske inte lika självklart, för precis som nickedicken Mathias Sundin sagt så utgör tex inte en Chihuahua en direkt fara då den knappast kan göra någon större skada på andra (MEN det där är en sanning med modifikation, även en chihuahua skulle kunna bita en bäbis tex så illa att den skulle kunna få allvarliga skador och kanske t.o.m dö, och i USA var det för några år sedan faktiskt en äldre dam som blev ihjälbiten då grannens flock av chihuahuor attackerade henne.....så SVÄLJ den du Mattias Sundin!), det är inte en slump att så många småhundar är fullkomligt odrägliga!

Så, alla hundar är hundar och rovdjur oavsett hur små dom är, och alla hundar behöver få lära sig vad som är rätt och fel, få en uppfostran helt enkelt. Ingen människa skulle väl komma på tanken att säga att: "nej men du vet min lilla gosse är ju så småväxt så vi behöver inte uppfostra honom", eller hur?

Här har vi ett problem, att alltför många småhundar är ouppfostrade, otränade och oxå ofta understimulerade då man inte heller aktiverar sin hund. En understimulerad hund hittar då istället på saker för att aktivera sig själva och själva skaffa sig en uppgift, eller som min hundinstruktör på vår valpkurs sa i onsdags: Ingen hund tycker om att vara arbetslös.
Alla hundar behöver aktiveras i både kropp och knopp, oavsett ras och storlek! En hund som inte får olika uppgifter av sin ägare hittar som sagt på sina egna uppgifter, tyvärr är dessa uppgifter sällan kompatibla med vad vi skulle anse är lämpliga, MEN en liten hund kommer undan med att bete sig illa därför att även om den skulle bete sig på exakt samma sätt som en stor hund så känns det inte [lika] hotfullt som om en stor hund skulle bete sig så.

Självutnämnda uppgifter kan tex vara att skälla på varenda hund den ser, gärna oxå göra utfall; uppgiften i hundens ögon är då kanske att vakta sitt revir (som ju kan vara olika stort för hunden), vakta matte/husse osv. Den kan även se det som sin uppgift att vakta gentemot andra människor. Inte alltför sällan är oxå dessa hundar lösa (för dom ääääär ju så småååååå och söööööta), eller har ett flexikoppel vars funktion inte verkar ha nått fram till den i andra sidan av snöret......ett flexikoppel är inte till för att hunden i alla lägen skall kunna gå ut i dess fulla längd (här måste jag säga att även många ägare av större hundar, men av allmänheten betraktade som "snälla" raser, tex Golden Retriever, är otroligt dåliga på att ha ordning på sin hund i flexikoppel eller i löst tillstånd)!
Nå, tänk er nu att en liten bjäbbande hund springer nästan ända fram till er, skäller hysteriskt och ilsket hopper runt er......såvida man inte är väldigt hundrädd så bryr sig de flest människor inte så mkt om det.
Men tänk er nu att en rottweiler, schäfer, pitbull eller liknande skulle göra detsamma och det skulle bli ett SJUKÄKLA liv!!! TROR ni på fullaste allvar att majoriteten av ägarna till stora hundar skulle tycka att det var vare sig trevligt att ens hund betedde sig så eller att bli utskälld femtielvatusen gånger på varje promenad och kanske t.o.m hotad och polisanmäld???!! Nä knappast!
Tror ni vidare att man skulle tycka det var trevligt att gå en promenad med en hund på 20-40 kilo som drar som en idiot i kopplet och man själv far runt som en vante?! Nä knappast!
Jag lovar, som ägare till stora hundar så blir man tillräckligt utskälld som det är ändå av hundhatare, så inte fan vill man spä på det ytterligare genom att inte ha ordning på sin hund!

Tillbaka till lagen!

Som hundägare så har du ett strikt ansvar för vad din hund gör i alla lägen! Detta innebär i princip att även om du har din hund kopplad och den blir attackerad av en annan lösspringande hund (dvs att en lös hund springer fram till din kopplade hund och attackerar den) och din hund försvarar sig och kanske är den som är den starkare av dom och därmed skadar den andra hunden så är det du som haft ordning på din hund som får skulden även om det inte är ni som varit oaktsamma!
Nåväl, tack o lov så finns det ändå oftast sans och balans även inom rättsväsendet och går ett sådant här ärende till domstol och det tex finns vittnen till händelsen som kan styrka hur det gick till så kan man som ägare till en hund som skadat en annan faktiskt bli friad!

Här har vi ett gigantiskt problem i mina ögon. Ägare till många små hundar anser av nån outgrundlig anledning att deras små telingar inte omfattas av de koppellagar som gäller alla andra hundar. Många som har småhundar har dessutom hanar och det är nu vi verkligen börjar prata verkligt allvarliga problem!! Jag vågar nog påstå att de allra flesta hanar är hanhundsaggressiva, så min fråga till alla hanhundsägare till småhundar som låter era hundar springa vind för våg; HUR tänker ni????!!!
Här måste man ju för i helvete använda sitt sunda förnuft, och enligt min åsikt så är det dessa ägare som är både oansvariga och ignoranta, dessutom verkar dom ju inte vara speciellt måna om sina hundars väl och ve!! Om sedan olyckan är framme ja då är det ju ALDRIG deras och deras hunds fel utan det är ju alltid den där "hemska kamphundens" fel, SKÄRP ER för helvete och ta ert lagbundna ansvar för er egen hund och håll ordning på den!!!!

Som hanhundsägare så måste man enligt min mening utgå ifrån att alla andra hanhundar är hanhundsilskna även om ens egen inte är det! Dock så är faktiskt många små hanhundar oxå hanhundsilskna men det är bara det att deras ägare har så otroligt dålig hundkunskap så dom inte inser det. Inga hundar skall tillåtas att springa vind för våg oavsett storlek och ras, men än viktigare är det ju att ha koll på sin lilla hund om det är en hane!!
Låt säga att man kommer med sin hanhund av en lite större ras och helt plötsligt från ingenstans så kommer det en vilt bjäbbande lös liten hanhund framspringande, förvisso springer de ju sällan ända fram och moppsar, men ändå såpass nära att om man som ägare till den större hunden inte sett och varit beredd på den lilla hundens ankomst och ens hund gör ett ryck i kopplet så lär den lilla hunden vara såpass nära att ens egen hund får tag i den! Självklart har inte en sån liten hund en chans emot en stor hund! Men ni småhundsägare, vad jag undrar är dels; tror ni att vi med större hundar tycker det är KUL om våran hund illa skadar eller i värsta fall dödar en annan hund???!!! Dels så undrar jag varför ni inte är mer rädda om era hundar och håller ordning på dem???!!!

Jag säger inte att det aldrig händer att det inte är en stor lös hund som kommer farande och attackerar en liten hund, för det händer tyvärr, men det är ju då ägare som är lika hundokunniga som många småhundsägare!
Har man en hanhundsilsk hane av en stor ras tex så ska man ju inte släppa den hur som helst, för det kan finnas en hund bakom en buske tex som husse/matte inte ser men hunden känner ju doften och kan sticka så snabbt att ägaren inte hinner reagera förrän det är för sent. Och här anser jag att om man har en ras som man vet kan ställa till med stor skada och man vet att den tex är hanhundsilsk men ändå vill kunna släppa lös den ibland så bör man för allas säkerhet sätta munkorg på hunden när den är lös, då kan man iaf känna sig säker på att om det helt plötsligt dyker upp en annan hund så kan ens hund inte bita. Däremot tycker jag inte att man ska behöva ha munkorg på sin hund när den är kopplad i tex tätbebyggt område, parker etc bara för att andra hundägare inte kan hålla ordning på sina lösa hundar!

Så min uppmaning till alla hundägare i allmänhet - och till alla småhundsägare i synnerhet - är: Var rädda om era hundar och ta det ansvar som det faktiskt åligger er/oss som hundägare, för att din hund varken skall skadas själv eller skada andra!!

Och till er som har stora hundar som kanske är ilskna på andra hundar och om ni känner att ni kanske inte kan hantera hunden i ett skarpt läge, ha munkorg på hunden! Jag vet att många drar sig för att sätta på en munkorg av flera olika orsaker, men ibland så är en munkorg faktiskt det bästa för alla parter, och skit i om folk tittar "snett" på er för det är ju verkligen bara okunskap! När jag ser en hund med munkorg (oavsett ras) så tänker inte jag: "Hjälp, där kommer en galet aggressiv hund!!" Nä jag tänker att: "Va bra, där är en hundägare som tar sitt ansvar!".

Over and out!