Följande tio punkter beskriver ganska väl hur en terrier betraktar ägandeförhållanden mellan dig och sig själv.
Lagen gäller allt som råkar komma i din terriers väg.


- Om jag tycker om det så är det mitt
- Om jag har det i munnen så är det mitt
- Om jag kan ta det ifrån dig så är det mitt
- Om jag hade det förut så är det mitt
- Om det är mitt så kan det aldrig vara ditt på något vis
- Om jag tuggar sönder det så är alla bitar mina
- Om det ser ut som mitt så är det mitt
- Om jag såg det först så är det mitt
- Om du leker med något och lägger det ifrån dig så är det automatiskt mitt !
- Om det är trasigt eller tråkigt så är det DITT
- Om det går att äta, så är det absolut mitt !

En gammal lag men ack så sann...

tisdag 21 december 2010

Idag ska vi tala om OPERANT inlärning........

men inte om vilken operant inlärning som helst, utan om operant inlärning utifrån MIN - dvs Tindras - synvinkel!

Tycker matte är fasligt dålig på att blogga så jag tänkte hjälpa henne lite. I morse så funderade jag lite på det här med träning av våra människor. För att vara helt ärlig så tycker jag att de flesta människor verkar vara hyfsat lättlärda, så varför skulle just JAG hamna hos ett så ovanligt korkat exemplar??!!

Som ni kanske läst tidigare i bloggen så har min matte börjat så smått med klickerträning (finns under kategorin Hundaktiviteter) och där ska man jobba med sk operant inlärning. Som hund så är man ju redan väl bekant med denna inlärningsmetod då det gäller människor, och det är här jag stöter på patrull när det gäller min människa.

Ska kanske förklara lite vad operant inlärning går ut på. För oss hundar har det ju länge varit en självklarhet att jobba med människor på det viset eftersom människor i allmänhet verkar ha FASLIGT svårt att förstå vad vi menar när vi pratar med dom - ja skäller alltså - fast själva så förväntar dom sig att vi skall förstå DERAS rappakalja *suck*
Nåväl, operant inlärning går alltså ut på att människan själv ska komma på vad hon ska göra utan att man talar om det för henne - dvs att man inte kommenderar med skall tex eller på annat sätt använder någon form av förstärkning för att hon ska få nån vägledning om vad hon ska göra - och jag har som sagt hamnat hos en OTROLIGT trögfattat människa!!
dAnvänder jag mig av nån form av förstärkning, tex om jag kommer med en boll, ja då greppar hon det oftast och börjar leka med mig precis som jag vill, men där nånstans tar hennes inlärningsförmåga slut :/
Så, för att återgå till i morse.
Alltså, jag har nu bott här i TIO månader och hon har FORTFARANDE inte lärt sig att ge mig av maten som hon äter vid köksbordet.....jamen HAAALLÅÅÅÅ, HUR svårt kan det VA???!!!
I morse trodde jag så att vi äntligen hade nått ett genombrott då en ostbit kom farande ner på golvet, men ganska snart insåg jag att det nog var mer tur än skicklighet ifrån min mattes sida, alltså åt jag upp ostbiten utan att hon fick nån belöning i form av en staffepyss; nej istället så tittade jag uppfodrande på henne och sa med blicken: Gör OM, gör RÄTT!!!

Min mormor däremot verkar vara ett synnerligt lättlärt människoexemplar! Hon förstår PRECIS vad det är jag vill att hon ska göra MEEEEN, den urbota dumma morsan som jag har tillrättavisar då min mormor trots att hon ju är på väg att göra rätt :O
Jag säger bara GAAAAAAAAHHHH, man kan ju bli galen för mindre!!!!!

Hur har ni det med era människor? Tipsa mig gärna för jag känner att jag behöver ALL hjälp jag kan få!! 
Fast å andra sidan, 2012 så gör jag förhoppningsvis en liten vända tillbaka till Gotland för då ska jag kanske få valpar hos min uppfödare för min matte är fodervärd åt mig, och DÅ ni.......jag råkar nämligen veta att husse i huset är en riktig hejjare på att ge min fyrbenta mamma MASSOR av olika godsaker som min dumma matte inte ens skulle drömma om att ens få komma i närheten av min mun, hehe.
Och det bästa av allt?! Min mamma Lyra ska då bo hos min matte medan jag är på Gotland, och eftersom det måste ha varit hon som lärt upp H så ser jag MKT fram emot att få komma hem igen till en fullärd matte :D
Och om inte ens min mamma lyckas lära upp min matte på två månader om att när jag sitter och tittar på henne när hon äter så betyder det att hon ska GE MIG av godsakerna, ja om inte ens hon lyckas med det så får jag väl helt enkelt ge upp och inse att jag och min matte aldrig kommer komma upp i nån tävlingsklass i DEN grenen iaf :(

Over and out!!

fredag 10 december 2010

Svarta hål

Nej, jag har inte fallit ner i ett djupt svart hål och därav min bloggtystnad......oh nej, här har flitens lampa sannerligen lyst kan jag säga!!

I måndags så grovrengjorde jag badrummet, och då snackar vi på micronivå med tandborste å rengöring av alla avlopp bl.a! Sen var det dags för ordentlig dammsugning, skurning av golv och påläggande av rena mattor :)
Därefter så var det Tindras tur, hon var dock måttligt road men att storrengöra (läs: sanera!) lägenheten utan att oxå bada henne skulle kännas tämligen meningslöst då hon ju får ligga i både sängen, soffan och fåtöljen och hon skulle snabbt ha sketnat ner allt igen då hon var i ett stort behov av ett renande bad! Att hon blivit så smutsig är mkt för att hon lägger sig på rygg för princip alla hundar och får massa sand å annat i pälsen, därutöver så har hon ju tumlat runt i häftig lek med andra staffar tex och blivit bra skitig i höstsörjan, så bad behövdes alltså. Jag schamponerar henne alltid med PROB Tjär Schampo.
Klorna blev klippta oxå förresten (men det gör jag ju varje vecka).

Så Tindra nybadad, då var det dags att bädda rent med nytt rent täcke och nya rena kuddar oxå. På med rena kuddvar på dom stora "prydnads"kuddarna och torka rent i skinnsoffan. Sen var det dags för nåt jag aldrig gjort förut! Jag upptäckte nämligen för några veckor sen nåt jag inte sett på ALLA de år jag haft min fåtölj (vilket säkert är iaf tio år MINST), nämligen att man kan ta av hela fåtöljöverdraget och tvätta!!! Den upptäckten var ju som en uppenbarelse då själva överdraget blivit allt sunkigare. Jag har ju tvättat själva kuddvaret till den lösa kudden samt överdraget till sitsen, men armstöden har ju inte sett för fräscha ut med alla hundar som legat där med sina huvuden och halsar genom åren, och katten som brukade ligga på armstöden. Så TA DA, nu är hela fåtöljen fräsch, ren och fin igen :)

På natten tog vi oss en promenadrunda i nyfallen snö innan det var dags för mig att hoppa in i duschen å sen ramla i säng.
Jag ÄLSKAR att gå ute på natten på vintern när det lyser upp av snö, eller i ljumma sommarnätter. Jag är så glad över att Tindra inte är som min daghund (ja hon var ju en såndär MEGAfarlig kamphund [amstaff/pitbullmix] ni vet.....höhöhö, skulle inte tro det, snarare en något mörkrädd liten sötunge hihi) som INTE ville gå några promenader när det var mörkt ute (ibland hade jag ju henne över nätterna, tex när jag hade henne när husse och matte var iväg utomlands på semester nån vecka).

Man får en massa bra gratis "träning" på natten oxå då det kan dyka upp de mest konstiga saker i mörkret, som tex GIGANTISKT rullade snöbollar (eller snarare snöklot), träd som beter sig konstigt i vinden, nånting fladdrar, en mystisk pulka som ligger å skräpar osv. Det är väldigt bra och intressant att se hur Tindra reagerar inför sånt som verkar skrämmande (jag tänker ju såklart på ett framtida MH, något vi planerar att göra hösten 2011). Hon löser det alltid galant, hon är så himla väl avvägd i sina reaktioner (iaf så som jag ser det med mina amatörögon). Jag förhåller mig i stort sett alltid passiv, ibland kan jag gå fram till föremålet om jag märker att hon hellre undviker att undersöka vad det är utan försöker låtsas som om det inte finns, eller om jag märker att hon nog trots allt är övertygad om att det där ÄR nåt farligt och att det nog ändå är bäst att låta som "kom inte hit dô, för då ger jag dig på moppo". Då går jag bara fram till vad det nu är och kanske tar på det. Men som sagt, det är sällan för oftast så löser hon det själv för hennes nyfikenhet är stor, och eftersom jag förhåller mig passiv så kan det ju inte va SÅ farligt ;)

Det är en stabil tjej det här, liksom sina föräldrar (och det verkar hela kullen på sex valpar ha ärvt) och jag är helt säker på att hon kommer klara sitt MH lika galant som sin mor Metal Staff Ain't that a bitch "Lyra" och sin far Megabyte Dominator "Star" :D
Nån skotträdsla har hon inte heller visat, nyårsafton (då hon f.ö fyller ett år!) kommer väl bli det stora eldprovet. Är oxå såpass gynnad att bo hyfsat nära en skjutbana, så ofta när vi går i Änggårdsbergen kan man få riktigt bra skotträning (lite beroende på var i Änggården man går) då dom har övning och det kan smälla på riktigt rejält, Tindra reagerar inte ens.

Nåväl, ska inte bli långrandig om min städning, men adventspyntet i fönstren är uppe och det är riktigt mysigt :)
Nu ska jag äntligen ta itu med min disk som jag faktiskt inte gjort ännu, sen är det så gott som klart här sånär som på att stryka lite dukar och lägga på, att våtdamma mer ordentligt (nu har jag bara svept över allt) och ställa i ordning alla prylar. Och ikväll ska jag så äntligen få ut lite annonser på Blocket!
Ekonomin är väl det som i ärlighetens namn oroar mig en aning just nu, den är inte bra alls tyvärr :(
Lyxfällan nästa?! ;O

måndag 6 december 2010

Ris och ros åt mig själv.....

Inte har jag fått nåt gjort på hemmafronten inte (dvs städning, adventspyntat eller fått ut annonser på Blocket), men min outhärdliga ångest har iaf så gott som släppt och jag känner mig trots allt nöjd med det jag HAR gjort.

Jag ägnar mkt tid åt att fördjupa och förnya mina hundkunskaper just nu, har svårt att lägga ifrån mig böckerna. Så det är mkt hund nu, för när jag inte läser om hund och träning så ägnar jag mig åt Tindra så jag kan ju knappast känna mig missnöjd, för det viktigaste för mig är iaf att vi båda två mår bra och att hon får det hon behöver tillgodosett på alla plan. Alltså känner jag mig just nu återigen som en riktigt bra matte:)
Jag HATAR verkligen när jag känner att jag inte riktigt ger mina djur (nu har jag bara Tindra, men jag har haft både hund, katt och kanin samtidigt tidigare) det dom behöver utöver det rent basala. Tyvärr händer det ju ibland att man har dagar då man inte orkar så mkt mer än att göra det där som bara måste göras med djuren varje dag, men därutöver så kanske man inte orkar att tex träna, leka eller vad man nu gör med dom utöver det dagliga med att ge nytt vatten, mat och göra rent i kattlådan, kaninburen och/eller att rasta hunden.

Så, riset är väl att jag inte riktigt gjort det jag föresatt mig, roset är att jag ändå ryckt upp mig och mår bättre igen och engagerar mig i mitt lilla hjärta som jag ska! Ja i Tindra alltså ;)
Sen så var jag faktiskt hem till en kompis igårkväll och kom i passande tid för att bli bjuden på pizza och samtidigt hjälpa henne att fortsätta sätta ihop en säng från IKEA som hon hade påbörjat arbetet med.

På dan igår så var jag på bibblan och låna ett helt gäng med hundböcker. Valp på väg av Ingrid Tapper läste jag ut igår.

Nu har jag börjat med boken Klickerträning för nybörjare av Natasja Atterbom som verkar jättebra!

Så nu har jag oxå ÄNTLIGEN plockat fram mitt anteckningsblock som jag köpte för flera månader sen och som jag tänkte ha att skriva rent mina anteckningar ifrån när jag och Tindra gick på kursen på Nya Varvets Hundskola i höstas. Där har jag även tänkt skriva upp vad vi ska träna på för tillfället, hur träningen går osv så det blir lite mer struktur. Till boken har jag självklart köpt en ROSA gelpenna ;)
Min hundträningsbok
Jag har alltså inte fått tummen ur att ens få upp blocket ur Åhlénspåsen förrän nu, men nu känner jag att här är det nya kunskaper som skall skrivas ner!!

Så, vi är på G här iaf och det finns hopp om livet....nu ska jag bara försöka få till lite julfint här hemma oxå så jag får lite julstämning i lägenheten!
Vanligtvis så brukar det vara såhär i Göteborg att det känns julmysigt när man är hemma (för jag brukar ALLTID få upp adventsgrejjorna i tid, vet inte vad det är med mig i år), men när man tittar ut genom fönstret så är det bara grått och regnigt och/eller en massa gråslask, men nu lyser vinterlandskapet så vitt och fint så det är ju en SKAM att inte ha det vintermysigt inne oxå tycker jag!!

Nähä, ut sista kissen nu och sen hög tid för sänggående :)

fredag 3 december 2010

Den OUTHÄRDLIGA ångesten!!!

I feel stucked!!
Tycker innebörden av hur jag känner det blir mer korrekt på engelska än det svenska "sitta fast".

Att må dåligt det vet jag var det är, jag har haft min beskärda del av den varan i mitt liv. Att må dåligt är ingé kul, det kan vara nog så jobbigt, speciellt om man egentligen inte själv kan förstå VARFÖR man mår dåligt (vilket ju kan hända), men jag vet i fan om inte det jag är inne i just nu är värre trots allt!

Alltså, jag mår inte dåligt, inte alls!
Trots det bär jag sen en tid tillbaka på en slags inre stress som alltmer övergått till ångest, en ångest som bara tilltar i styrka för var dag som går och jag tycker alltmer att det börjar bli fullkomligt outhärdligt!!!!
En del kan drivas framåt i sin ångest, göra saker för att försöka springa ifrån ångesten. Själv blir jag som handlingsförlamad, något som jag tror i sin tur bara ökar på min ångest.

Jag gör det här blogginlägget för att jag vill försöka få mig själv ut ur den här negativa spiralen som jag inte själv förstår.
VAD är det jag har ångest för???!! Det är det jag undrar.
Som sagt, jag mår inte dåligt, jag tycker på det stora hela att mitt liv är mkt bra och jag trivs med det mesta, jag känner lust och inspiration att göra saker, MEN ORKEN, det är orken som fattas mig på nåt sätt.
Är det bristen på ork som ger mig ångest, eller är det ångesten som ger mig brist på ork?

Hur som helst så måste jag GÖRA nånting nu!!! Det måste till HANDLINGAR så att jag kommer ur det är, för jag står snart inte ut längre!!!
Inte är det nån försenad 40-årskris. Så vad ÄR det då??!!
Varje kväll när jag lägger mig tänker jag: Imorgon, imorgon är det NYA friska tag som gäller!! Upp tidigt och ta itu med dagen!!
Men så sker ju inte :(
Vissa drivs upp ur sängen av sin ångest, min ångest trycker ner mig i sängen.

Ångesten kommer av NÅT, det är jag säker på!! Den finns inte där bara för att finnas där, den finns där av en orsak, för att jag (och/eller mitt inre) är i obalans på nåt sätt.
Jag är helt säker på att en stor del av min ångest har samband med att jag inte gör allt det där jag säger till mig själv att jag ska göra, min känsla av att inget hinna med på dagarna, att jag aldrig får städat klart och få ut saker på Blocket som jag så desperat behöver då min ekonomi är totalt under isen......men VARFÖR sätter jag bara inte igång och GÖR saker då???!! Drar ut den där feta tummen ur röva å börjar AGERA!!!

Ingen kan hjälpa mig ut ur det här mer än jag själv, men man kan behöva nån "krycka" på vägen eller vad jag ska säga, och min tanke nu är att bloggen ska få bli denna krycka!
Jag behöver ta TAG i mig själv och mitt liv nu, få struktur och ordning!! Så jag tänker att om jag tar och har bloggen som en slags redovisningsdagbok över vad jag företagit mig på dagarna så kanske jag kan få den där sparken i baken av mig själv på nåt sätt att komma igång om jag efter varje dag får ner svart på vitt vad jag har gjort!
Att det kan bli en sporre för mig själv att jag verkligen ska ha nåt att skriva ner varje dag! Bloggen som hjälp till självhjälp har jag tidigare använt mig av (på gamla bloggar) under många år, och nu är det nog dags igen!

Har ju tidigare tagit upp det här om att försöka göra nån form av schema för mina dagar, iaf under en tid tills jag fått ordning på mina vardagsrutiner igen, det har jag som ni förstår inte gjort ännu!
Jag skulle kunna dela upp mina problem i lite olika bitar.
Jag har en tendens att fastna i saker, om jag tex ska röja ut bokhyllan och river ut allt jag har så råkar jag fasta i nån bok, en bok som får mig intresserad av nåt annat som jag fastnar i som osv osv, ja ni fattar grejjen........det hela slutar alltså med att det som var tänkt att bli nån form av städning och där målet var att bringa ordning bara resulterar i ännu mer oordning eftersom det nu ligger böcker överallt. Och så är det med ALLT, jag snöar in på nåt HELT annat än det jag skulle göra ifrån början!

Jag har svårt att påbörja saker, och när jag väl påbörjat nåt så har jag svårt att slutföra det för att jag hamnar på alla möjliga "villospår" och tillslut är det bara ännu mer kaos än vad det var när jag börja :/
Sen så är jag sån att jag har svårt för att portionera upp saker, tex städning. Får jag inte gjort ALLT på en gång så bli inget gjort. Mina ambitioner står inte i realitet med verkligheten och jag har svårt att inse mina egna begränsningar, jag sätter upp för höga mål/krav och när jag inte uppnår dem så blir jag besviken på mig själv och handlingsförlamningen knackar på dörren.
Jag har å ena sidan svårt att göra en sak i taget, fast å andra sidan har jag svårt för att göra flera saker samtidigt (eller att hålla många bollar i luften som det ju så fint heter).
Jag påbörjar en sak men slutför den inte för att det som sagt så ofta "händer" nåt annat på vägen, istället för att slutföra det jag skulle göra och SEN göra det där andra som nu råkade dyka upp.

Så man kanske skulle kunna sammanfatta läget med att jag behöver få bättre struktur, göra en sak i taget och inte sätta upp orimliga mål! Vad sägs om det?
Likaså att ha vissa rutiner/saker som bara SKA göras varje dag därför att man som människa behöver det för att må bra och ha ordning på livet och tillvaron.

Varvar ner, ANDAS och försöka se det jag trots allt HAR gjort och inte bara våndas för allt jag borde gjort men inte har fått gjort ännu.
Jag är skyldig både mig själv och Tindra att jag tar tag i det här nu!!! Hon kan ju fan inte ha en matte vars ångest bara blir värre för var dag som går, för säkert kan hon känna av min ångest och ingen levande varelse mår bra av det :/

Nåväl. Nu ska jag göra mig i ordning här (för DET är ju ytterst sällan att jag lyckas göra på mornarna *suck* jag har verkligen en tendens att göra saker å ting i bakvänd ordning på dagarna), sen ska jag läsa klart dom sista sidorna i boken Taxar, kärlek och sorg och sen så är det dags för långpromenad med Tindra, ett besök på GG:s, sen hem och lämna Tindra och så ska jag bege mig av till bibblan och lite ärenden, och tja sen är det väl redan kväll misstänker jag :(
Jag HATAR verkligen vintertiden (som ju eg är den normala tiden) för det är ju svart som natten redan vid halvfem på eftermiddagarna och då går luften ur mig alldeles och jag blir DÖDSTRÖTT och orkar inte företa mig någonting. Men det här året har varit värre än nånsin tycker jag, eller så är det bara så att jag glömmer mellan åren?

Sammanfattningsvis skulle man kanske kunna säga att det känns som om jag bara står på samma ställe och trampar vatten; det går åt en jävla massa energi men jag kommer ingenstans :/

Nähä, full fart här då!!

torsdag 2 december 2010

Idag damp det ner nåt roligt i brevlådan :D

Jag hade beställt Hundboken Classic 2011 och den damp ner här idag :)

Det är en almanacka där man bl.a kan föra träningsdagbok och där det finns en massa matnyttig info för oss hundägare. Tänkte att den här almanackan ska ge mig inspiration och lite bättre struktur på min träning och mina aktiviteter med Tindra nästa år :)

Läsa böcker är bra.......tror jag :)

Nu är jag verkligen inne i en bokläsarperiod igen och jag tycker det är SÅÅÅÅÅ skönt!!!

Det finns SÅ mkt jag älskar med informationstekniken! Den har revolutionerat mitt liv på SÅ många plan, fått mig att komma ut ur mina rädslor inför sociala kontakter i allmänhet, och nya sociala kontakter i synnerhet.
Jag har lärt mig att interagera med människor, att bli mindre enkelspårig och rigid och inse att det finns så många andra sätt att resonera på än på mitt sätt, att det finns så många fler erfarenheter och att mina sätt inte alltid är dom bästa.
Jag har lärt mig att saker inte behöver vara antingen eller, svart eller vitt, utan att livet och kunskaper kan faktiskt innehålla både nyanser och både och! Att man kan välja flera olika synsätt, att man kan ta lite här och lite där och ta till sig kunskaper ifrån många olika skolor och människor och inte slaviskt följa en enda lära, och där detta varit allra mest uppenbart i mitt liv är detta med hunderiet: inställningen till hundar och framförallt samvaron och träningen med hundar! Jag har lärt mig SÅ mkt nytt genom alla nya människor jag lärt känna i cyberrymden, saker jag troligtvis aldrig skulle lärt mig annars eftersom jag inte skulle ha sökt mig till den informationen självmant s.a.s.
Mitt liv har blivit SÅ mkt rikare på alla plan tack vare informationstekniken :)

Sen har vi ju detta med smidigheten!
Tänk så enkelt att hemma på sin egen kammare kunna leta efter böcker, musik, talböcker och filmer på bibblan; reservera, ställa sig på kö, låna om etc. Så smidigt och enkelt vårt liv har blivit på många sätt.
När det gäller bibblan så återupptäckte jag denna instituion för bara en sisådär två år sedan eller nåt. Av många olika orsaker så hade det här med bibliotek fallit i glömska hos mig efter jag slutade mina universitetsstudier år 2000, och redan då så var folkbiblioteket nåt jag bara besökte i undantagsfall då dom råkade ha nån kurslitteratur som kanske var utlånad på universitetsbiblioteket och hade långa kötider.
Biblioteket var alltså en glömd resurs för mig. Ibland kunde jag bli påmind av någon, som tex när jag sa till min mamma att: "Ojoj, nu måste jag köpa nån bok om kaniner", när jag och min dåvarande hund hade hittat en stackars liten bortsprungen vädurskanin i Slottsskogen som ingen ville veta av eller kunde ta hand om....."men det kan du ju låna böcker på bibblan", sa mamma (ja detta var alltså några år innan jag hade skaffat mig internet).

Som sagt, det som i mina unga år var mitt andra hem hade i IT-världens tidsålder fallit i glömska då jag helt plötsligt en dag råkade ramla in på bibblan i Linnéstaden för att låna deras toa. Då kom jag ihåg att jag kanske skulle ta och hämta ut ett nytt bibliotekskort då mitt förra försvann i.o.m att jag hade tappat min plånka flera år tidigare.
Sagt å gjort, nytt kort fick jag och sen strosade jag i timmar därinne. Men vet ni va det festligaste var? Det var min både mentala och rent kroppsliga reaktion på denna upplevelse! Jag var som ett barn i en jättelik godisbutik! Jag erfors av en sån ENORM lycka och förundelse över att man kunde låna böcker HELT GRATIS!!! Man skulle kunna ha trott att jag var en invandrare från nåt diktatoriskt land som aldrig hade fått uppleva friheten i att få kunna ha tillgång till vilken litteratur man vill.
Jag var helt hänförd och förundrad, och en sån enorm lycka genomfor mig att jag nästan inte kunde hålla inne med mitt bubblande lyckoskratt, det ville bara UT och jag ville skratta ut min oerhörda lycka över denna nyupptäckt!!

Det härliga i allt det här var att jag tycker det är så sällan man idag som medelålders vuxen drabbas av denna ofantliga lycka över de små tingen i vardagen, vana som vi är att få allt vi pekar på i princip, där allt man vill ha skall vara en självklarhet att få. Jag var som ett lyckligt barn på julafton eller som en nyförälskad, och jag bara njöööööt av känslan som höll i sig i många många besök, och som fortfarande inte helt har lämnat mig :)

Nåväl, på samma sätt som IT-åldern har förenklat mkt så har den oxå försvårat en del. Jag tror inte jag är ensam om att känna att tiden inte räcker till till allt man vill göra. Jag kan ju tex inte skylla på att jag jobbar mer, ändå räcker inte tiden, för att man har så svårt att slita sig ifrån sina apparater (mitt fall gäller det alltså även TV:n). Tiden räcker på nåt sätt inte till att göra allt man vill i cyberrymden och allt man vill i det verkliga livet, och iaf så har JAG en tendens att fastna i dator- och TVvärlden istället för att göra mer saker och LEVA mer i det verkliga livet där utanför skärmarna. Datorn står där hela tiden som ett "dåligt samvete" på nåt sätt.
Dessutom tycker jag datorn så lätt slukar så ofantligt mkt mer tid än saker man gör i det verkliga livet, allt tar sån tid på nåt sätt :/

MEN, när man väl tar sig en teknikpaus så upptäcker man hur skönt det är! Nåja, visst kan en viss "oro" och abstinens infinna sig, men ignorerar man den bara så brukar den snabbt ge med sig och man känner lugnet återkomma och man gör en massa andra saker - som att tex läsa böcker - tills man en dag sätter sig där igen för man ska "bara" kolla mejlen, å så blir man sittande igen.....

Jag gör inte alls lika mkt på datorn nu som förr, speciellt inte som då jag inte hade hund. Då hann jag läsa alla min mejl, tävla en massa och vann en massa (vilket va kul!), blogga massor, var superaktiv på forum, läste nyheter osv osv.....nu är det inte mkt av detta jag hinner, ändå tycker jag datorn slukar på tok för mkt tid.

När det gäller TV:n så finner jag det dock allt lättare att låta bli att titta på den, för helt ärligt; program som tex  Ung & Bortskämd det var kul i första avsnittet, och även det andra orka man med, men sen blir det ju bara ett stort GÄÄÄÄÄÄSP av sådana program, vi har sett det SÅÅÅÅÅ många gånger förut, det är uttjatat. Eller som Pensionärsjävlar, första programmet skratta jag så jag tjöt men redan i det andra avsnittet började det kännas tjatigt och jag har därefter föredragit att se på Grotesco på svt1 på samma tid istället, ett humorprogram som både är varierande och mkt mer intelligent. Likaså alla tusen olika varianter på olika amerikanska kriminalserier, man är mätt nu.....så TV:n är alltså inte så svår att avstå.

Så, när jag alltså då och då får mina ryck och sliter mig från apparaterna (vilket ändå är på tok för sällan tyvärr) och tar och läser istället så njuter jag verkligen av det!! Även här har jag mina perioder; ibland är det bara kriminalromaner, ibland mkt faktalitteratur om just det ämne jag råkar ha snöat in på för tillfället, ibland är det bara skönlitterära romaner och nu är jag alltså inne i hundboksfasen i mitt läsande. Jag läser både hundböcker av mer skönlitterär karaktär, böcker som är nåt slags mellanting mellan skönlitterärt och lärande, och så mer fakta/läroböcker.

Jag har ju som sagt börjat så smått med klicker som jag skrev om här. Jag har börjat på ett inlägg om klicker och bakgrunden till metoden, men jag har tagit en liten paus i skrivandet i det inlägget, men det kommer vart det lider :)
Har inte läst klart hela den boken jag skriver om i det inlägget ännu. 
Häromdan lånade jag två böcker på bibblan varav den ena jag har läst ut, Hunden som hobby av Lisbet Helleberg. Den handlar främst om henne och hennes goldenhundars liv, men tar oxå upp en del om träning och annat.  
Just nu läser jag (och planen är att jag ska läsa ut den idag så jag kan lämna tillbaka båda böckerna och hämta två nya böcker om klickerträning som jag reserverat/beställt till mitt bibliotek och som har kommit) en bok som väl egentligen är en skönlitterär bok men vars fokus ändå ligger på hundarna. Detta är den första boken jag läser av Yrsa Stenius (finns många böcker av henne jag vill läsa, har bara inte blivit av ännu men nu kommer jag nog snart ta mig an dem för jag gillar verkligen hennes sätt att skriva) och den heter Taxar, kärlek och sorg.